Fan vad ledsen jag blev nu...
Det känns som att man ska tycka om den villkorslöst och detsamma för dem tillbaka.
Men tidigare ikväll kom min mor över till mig och skulle låna en grej och så fort hon klev innanför dörren märkte jag att hon var på dåligt humör och hon säger till mig något i stil med att jag inte ser klok ut, sådär ful och risig kan jag ju inte se ut. Vad är det med dig?
Saken är att...det var ingenting speciellt med mig. Jag satt i lugn och ro och läste. Jag var inte sjuk, jag hade inte gjort något särskilt som kunde förklara att jag skulle se speciellt risig ut.
Jag tittade mig senare i spegeln då hon gått och såg ut precis som vanligt.
Dessutom hördes det i hennes tonläge att den sak hon kom för att låna (för att hon inte hittade sin) som att hon trodde jag snott den.
Två förolämpningar och sedan gick hon utan att vare sig be om ursäkt eller ens säga hejdå.
Min far är stundtals lika " trevlig".
Inte så jävla konstigt astt man växt upp med en total obefintlig självkänsla! :-(
Just nu känner jag bara FRUSTRATION!
Och denna människa ska tydligen älska mig?
Hur ofta säger era mammor till er att ni är fula alt. ser för jävliga ut?
För er skulle så hoppas jag svaret är aldrig!
Kommentarer
-
Nä det var riktigt fult att bolla över hennes dåliga självkänsla på dig. Det har ju absolut INGET med dig att göra. Du ska omge dig med folk som boostar dig och du kan faktiskt säga till dina föräldrar hur du känner. Funkar det inte med det vanliga snacket så ge dig inte in i det. Ser du att deras humör är dåligt direkt så mota "olle i grind". Säg: "Jag vill inte ha någon negativ kritik från er idag och har ni ingenting bra att säga så vill jag att ni inte säger någonting alls". Det har jag använt ibland. Det blir kanske ingen go och glad stämning just då, men det känns bättre för dig efteråt. Och om de inte kan låta bli att vara negativa så får man skicka hem dem...utan dåligt samvete. Din tid är dyrbar och det finns massa andra saker man vill lägga sin energi på. Lycka till! Heja på:)
-
Men, va? Du som e så fin! *bamsekramar*
-
Tyvärr tror föräldrar ibland att de får säga vad de vill till sina barn. Jag har slutat bry mig om vad mamma säger.
-
Min mamma har aldrig sagt att jag är ful rätt ut, men däremot när jag var yngre brukade hon kommentera min vikt ganska ofta. Men på senare år har jag förstått att det hängde ihop med hennes egna viktproblem och ätproblem. Men det är aldrig lätt att tackla sådana saker när det kommer från ens föräldrar, men man ska absolut inte acceptera det heller. Kram på dig!
-
Aldrig. Däremot har vi ett öppet och ärligt förhållande i min familj där vi kan vara raka mot varandra - men det är en helt annan sak än att vara otrevlig och elak. Jag hoppas verkligen att du kan skaka av dig de tråkiga kommentarerna och vara stark i att du lever ditt liv. Ingen annan har något att göra med dina val! Stora styrkekramar
-
Ja, föräldrar älskar sina barn på lustiga sätt. Måste läsa sig att hantera dem så att man inte blir sårad eller om man berättar när man känner sig tillknycklad. Tror emellanåt att dem inte ens märker. Å jag vet hur det känns att bli tillknycklad, dock inget att skryta om. Skickar en kram.
-
Förstår att det är jobbigt. När det gäller kärlek, tror jag på Bell Hooks definitioner. Hon menar att kärlek inte "bara är en känsla" utan att kärlek också är handling. Det innebär att man inte kan trycka ner någon, slå någon osv och fortfarande hävda sin kärlek. Hooks menar också att kärlek är att vilja någons utveckling. Jag vill dra det ännu längre: att inte vilja utvecklas, är att inte vilja älska... Lycka till med det du vill företa dig! Du kommer lyckas:)
Logga in för att skriva en kommentar.