mamfridas blogg

50240

Oj vad alla skriver om mat och motion hela tiden.......
Verkar nästan som att vissa har en mani över att de äter si eller så mycket kalorier och sen har ångest över att de stoppat i sig det ena eller det andra.
Jag tycker verkligen att det är fel att behöva ha ångest över något man har ätit.
Väljer man att äta en viss sak som man kanske vet att man ska undvika så tycker jag personligen att man ska passa på att njuta till fullo av det man äter.

Jag har själv varit i ett träsk av sockerberoende och ett blodsocker som skenade och gjorde mig hungrig hela tiden konstant. Sen nyår har jag tagit tag i mitt liv och äter efter LCHF principen, med ett undantag på lördagar då jag själv bestämt att jag får äta 10 st lösviktsgodis. Jag har aldrig kommit upp i 10 st än utan njuter till fullo av de bitar jag stoppar i mig.
Innan var jag även beroende av kakor i mängder. Det gick ju absolute inte att fika utan en kaka........Trodde jag.
Idag äter jag inte ens kakor och har inget som helst behov av detta heller.

Sedan min start då jag vägde 83,5 kilo efter 2 st graviditeter så var det alltså dags att ta tag i mina gravidkilon som jag dragit på mig med åren.
Nu är jag nere på 76,2 kilo på bara 6 veckor och jag känner mig piggare, starkare, mer ork och även mätt för jämnan. Jag Älskar mitt nya liv.
Till sommaren stundar det Bröllop för min del och då jävlar ska jag vara snyggare än aldrig förr!
Fläskmagen ska vara borta och kilona med och ska aldrig mer komma tillbaka!

5 april 2012 19:22

Varför lägger sig alla i?

Jag har nu fått höra från mina svärföräldrar att de tycker att jag är himla duktig som gått ner så mycket som jag har gjort..... Från 83,5 kilo till 68,8 kilo. Men nu får man höra att man är ett benrangel och att de inte tycker att jag ska gå ner mer för då finns inget kvar av mig. Jag är väldigt stolt och nöjd över min viktminskning men jag har inte gått och blivit anorektisk! Snälla nån, det skulle jag aldrig kunna bli, men tycker ändå att jag har en normalvikt men vill ner till 65 kilo. Är jag knäpp som tycker så eller är det svärföräldrarna som inte gillar att man lyckas? Man blir lite ledsen att få höra dessa saker och antingen att man ser ut som ett benrangel eller magerskrank. Nån annan som varit med om detta?

Kommentarer

5 april 2012 19:25

karlile

det är säkert i all välmening, men jag förstår dig precis! blir Tokig på folk som säger sånt där. Dom gick ju inte omkring och sa att man blivit tjock så varför har dom någon rätt att säga att man är för smal? Speciellt då man inte tycker det själv. Tror inte dom vet hur illa vid sig man faktiskt tar!
5 april 2012 19:34

ovanlig

Om du har ett mål, så strunta i vad andra tycker! När du har nått din målvikt så känn efter om du vill ligga på den nivån eller gå upp lite. Det viktigaste är att du trivs med din kropp!
5 april 2012 19:36

mamfrida

Håller emd dig karlile om att folk aldrig påpekar att man har blivit tjock, men tvärtom kan de påpeka. Jag har mycke mage kvar att bli av med eftersom jag har fött 2 barn men smal har jag inte blivit så man måste påpeka att man inte behöver gå ner mer. Finns gott om att ta av fortfarande!
5 april 2012 19:49

mamfrida

Tack alla för ert stöd!
6 april 2012 09:27

mamfrida

Tack Jeano. Fint skrivet av dig. Jo jag vet att jag har gått ner i vikt men jag ser inte "sjuk" ut och känner mig nöjd. Jag har min mage kvar som ska bli fastare, eftersom jag fött 2 barn så är inte kroppen som den en gång varit utan mer sladdrig överjäst deg. Det är den jag försöker att forma till lite mer fastare nu. Jag vet också att det inte var länge sen jag födde min lilla (snart 9 månader sen) men jag vill ändå få lite mer fastare former....... Jag har ca 3 kilo kvar till mål och sen ska jag inte gå ner mer. Då har jag kommit ner till mina 65 kilo och gjort min totala viktminskning på 18,5 kilo.

Logga in för att skriva en kommentar.