Ni är usla på att uppskatta er förbränning
Kommentarer
-
Haha! Jag är ju heldryg, titta bara på svaret till Nettan; så jävla nödvändigt och jag var bara tvungen. BOINK, BOINK Det som är det tråkiga. Blir alltid en massa kaos bara man öppnar käften. Otroligt svårt att ändra ståndpunkten hos dessa människor är i alla fall en sak som är säker. Du betonar även det som jag skrev vilket nog är den punkten som är värst av de alla. De går in i en stor utmaning som ett offer redan från början. Det är ju dömt att misslyckas, tyvärr. Sen kan jag lite krasst tycka att sockerberoende inte kan ligga till grund för en helsabbad viktnedgång. Så jävla svårt är det inte att sluta med godiset men å andra sidan; tror man att det ska bli jättesvårt så blir det oftast det också. Onda jävla cirklar. Sen tycker jag även att dessa forumtrådar istället kan göras om till bloggtrådar. Det känns inte som att enskilda motivationsproblem ska diskuteras i ett oändligt antal trådar samtidigt. Tänk om de skulle lägga ner all den kraft de gör på att skriva dessa offerinlägg och istället läsa lite matnyttig information. Ju mer kunskap du har, desto snabbare förstår du att en viktnedgång egentligen inte är något större problem :)
-
Det finns en skillnad där dock, men jag har svårt att sätta ord på det. Men det är som om en del bara söker bekräftelse på att de har rätt att överäta, de vill ha absolution på något vis? Jag vet int, men vissa uppfattar jag så (rätt eller fel, vet ej) och det tänker jag inte ställa upp på. Lika lite som jag ställer upp på pro-ana-fanatikernas `se hur duktig jag är när jag svälter`-attityd. Det är inte duktigt att svälta. Andra kan inte säga åt en människa att det är okej att svulla, det beslutet fattar man själv och man får ta konsekvenserna själv också. Men hur man än försöker förklara det så tar folk det på fel sätt. Ja det gjorde ont att inse att övevikten var mitt fel, men jag fick inte kontrollen över den förrän jag fattade att det var min hand vid rodret som la ut kursen och styrde kosan antingen rätt väg eller käpprätt ut i skafferiet.
-
Tycka synd om sig själv kan man göra i sin ensamhet, självfallet :). Det är när man börjar söka, som du säger, bekräftelse och annat från andra människor som det skiter sig. Och jag vet inte riktigt heller hur jag ska handskas med dessa människor. Så jag brukar hoppa över dessa trådar omgående. Men idag var jag tvungen att sticka in hakan och starta MD-krig! MUAHAAAAAAAAAAAAAA WAR WAR WAR
-
Nä pro-ana och överätning är egentligen bara två sidor av samma mynt. Fast det förra har lyckats få högre status, i många kretsar, än den senare. Men frågan är hur man får männsikor att inse att de till syvende och sist ansvarar för vad de själva stoppar i munnen eller gör av med genom att röra på sig? Jag är också inne på att många egentligen bara vill ha absolution (smart formulerat). Eller hitta jämlikar som de kan identifiera sig med så att de slipper ha ångest över krav som de egentligen känner att de struntar i. Att det är omvärlden som ställer dem. Jag vet inte. Och det är svårt att på ett snyggt och pedagogiskt vis få folk att med huvudet högt inse att det är de egna valen som ger konsekvenserna. För mig handlade maten och vikten mer om att komma till en gräns där jag sa stopp och nog. Men att sen komma igång med motionen - det var en annan femma. Men samam sak där - får man råd, stöd och coachning så har man återigen ett val. Antingen lyssnar på det och försöker. Annars håller man väl käft och nöjer sig med att ha dåligt flås. Men jag är ju en cyniker, jag. Med rätt höga krav på människorna.
-
Pudelbus pluggar inför tenta nu igen (=läser alla inlägg jag missat i denna tråd^^)
-
Där var han ju!!!!!!! :D
-
Fan Pudelbus, det ska ju vara över nu!?
-
jag är MÄTT och det ska firas med en isglass... tjing på er.
-
Redrum kommer tassande, lyssnar av och tjuvlyssnar med stora feta öron: "Hujedamig!" sagt på bred småländsk dialekt. Med 2 potatis instoppade i vardera kind. "Härinne vid runda bordet går djupsnacket djupt idag." Redrum sätter sig trumpet ner på en stol, som har börjat ruttna av ålder och gamla ådringar som han inte ens gitter räkna för att inse hur gamla möblerna härinne är. "Näe, fan jag tänker skylla alla mina kilons övervikt på allt och alla. Verkligen inte mitt fel." För att förtydliga orden, morrar jag lite dovt. Lol, lol, lolililollol. Redrum harklar sig det ekar över hela rummet: "Ja kan man inte sopa rent runt sin egen dörr och mattjävel. Ställer man ju till ordenligt Kaos för sig själv." Sen med mildare röst: Och den som inte kan skratta åt sig själv. Lever ett bra fattigt liv." Skrattet som sen ekar ut, lär höras i manna-och kvinnominne så länge skrift och sans finns kvar. ;D
-
Kan man glädjas åt det lilla har man mycket att vara glad för :-) Du särskriver och kommaterar så där bara för att jag får tokspader på det va? Du är en bråkig person *sagt med tillgivenhet och ett synnerligen roat tonfall* :-)
-
Det är bra för hormonerna att få lite tokspader ibland. Bränner massor av kalorier ;D Ha en synnerlig god kväll LadyG!
-
LOL så sant som det är sagt! Tack det samma :-)
-
Jenny jävla mongorandom :D Hahaha Redrum gott att se dig :)
-
Vilket ruskigt surr ni haft det utan mig,, Kul ni kan ha roligt på nätterna när Vi dödliga sover!!!!
-
Och Jennyb dök upp!!!!!! It`s alive :D
Logga in för att skriva en kommentar.