En dag i taget

Idag och framöver kommer jag köra en dag i taget med allt. Känner mig smått ostabil i mitt humör och hur jag känner om mig själv är stor anledning över det. Sanningen är att den enda som kan påverka hur mitt liv ser ut är jag. Min sambo poängtera det för mig och sa att jag måste kolla vad det är som får mig att må värst och försöka finna en lösning till det. Även bolla med honom om en lösning känns omöjlig. Är otroligt tacksam att jag har någon som min sambo men ibland är det svårt. Min sambo är smal, kan äta vad han vill och inget händer liksom. För mig räcker det att jag kollar på något så är det kört. Känner mig bara ensam. Det är faktiskt nog det rätta ordet. Ensam i min kapp mot mig själv. Känns som att så som jag känner har ingen i min omgivning känt så ingen förstår hur tufft det verkligen är att ta tag i saker när ens inre har gett upp. Många säger till mig " ja men det är väl bara att träna och äta rätt" och ja till viss del är det bara att göra så. Men har man en kamp inom sig som säger nej du orkar inte mer så är det så mycket svårare. Allt är verkligen en kamp, att gå upp, att äta rätt, ibland att äta överhuvudtaget, att träna, allt. Såg ett program på tv där en vältränad man valde att gå upp för att få veta hur det känns för överviktiga. Även fast han hade träningsmentaliteten i sig när han väl skulle gå ner i vikt igen sa han att det var tufft. Allt var liksom mycket mycket svårare och tuffare. Nu ska jag boka en klipptid i hopp om en förändring inom mig :) Jag tror att om jag fortsätter med sådana här små saker kommer jag må bättre. Idag tog jag mig t.ex. tiden att äta en ordentlig frukost och mitt humör var annorlunda så imorgon ska jag göra samma sak men ha melon som tillbehör till min frukost, muums. [LANK]http://myasswillbeyourass.blogg.se[/LANK]

prissccys blogg

En dag i taget

Kommentarer