Nya Steg
Så innan var jag stressad över att jag behövde gå ner i vikt för att minska riskerna om jag skulle bli gravid. Har fått mycket stöd vilket jag är enormt tacksam för och har nu börjat läsa på för hur kaloriräkning går till. Så imorgon ska jag köpa batterier till min våg och börja om på nytt, med kaloriräkning något jag inte gjort tidigare. Tänker att de ska ge mig en överblick över hur mycket jag ska äta och framförallt hur jag äter.
En annan svårighet eller inte svårighet men en diskussion jag fått ta här hemma är att jag och min sambo behöver förändras tillsammans. Han behöver förstå att vi har helt olika kroppar. Min sambo är jättesmal och försöker gå upp i vikt och jag försöker gå ner. Jag tror att det han ibland har haft svårt att förstå är att jag inte kan äta en hamburgare varje dag medan han typ "har råd" med de då han behöver ett större kalorintag för att gå upp. Sen ska han självklart gå upp hälsosamt men vi kör liksom på olika plan. Så idag när han kommer hem från jobbet ska vi prata mer om hur vi tänker kring kost sedan göra en matlista och handla råvaror utifrån bådas behov så vi båda är nöjda här hemma. Känns iaf skönt att han är med på tåget då han verkligen vill ha barn men vill att jag ska vara hälsosammare då vi båda vinner på de :)
Så något vi båda har märkt är att vi blivit lata hemma då vi båda arbetar med slitsamma jobb, jag arbetar med psykiskt slitande arbete och min karl med fysiskt vilket gör att när vi slutar jobbet orkar vi inte alltid lägga tid på att göra saker hemma som att städa undan varje dag, laga mat och så vidare. Men nu när vi båda förstår att vi behöver hjälpa varandra så vi som egna individer kan prioritera annat har vi bestämt att vi bara ska ta tag i saker och hjälpa varandra. Vi hade exempelvis en stor diskussion sist då han inte hade diskat för att han var trött, något jag gjort varje gång jag kommit hem och lagat mat och då har min träning hamnat åt sidan. Han hjälper annars till men ibland är han inte så duktig på att tänka på hur jag skulle bli glad. Det som var skönt med diskussionen var att han förstod att han behöver göra mer saker spontant och hjälpa mig då han verkligen vill att ja prioriterar träningen, han älskar när ja tränar då han själv är aktiv och gärna skulle vilja göra mer aktiviteter med mig och jag förstod också varför han inte diska då jag tidigare inte har haft problem med de om han var stressad då jag oftast bara kom hem från jobbet och la mig i soffan. Han är iaf gladare nu då han helt ärligt blir mer attraherad av mig när ja tränar och inte för att ja går ner i vikt, de bryr han sig inte om, han blir dock mer attraherad för att ja blir starkare och jag märker det själv. Jag är en annan människa när jag tränar.
Jag tränade hårt innan men på grund av medicin blev jag sjukskriven från gymmet som gjorde att jag struntade i allt och jag har nog aldrig känt mig så nere och de var så svårt för mig att förklara för andra hur jag mådde på grund av medicinerna. Ett tag trodde läkaren att jag började bli deprimerad men ja kände mig mer frustrerad och ledsen över frustrationen över att hela min kropp och själ skrek att jag behövde träna men min smärta sa att jag inte klarade av de. Så nu är jag glad att jag är tillbaka. Jag tränar fyra dagar i veckan, funderar dock mycket på vad det är för slags träning jag ska satsa på? Någon som kanske har tips om det är så att man vill gå ner i vikt?
Gillar
Kommentarer
-
Styrketräning är bra för det ökar ju förbränningen, men det är bra med promenader också.
-
Jag har inte tips vad gäller träningen, såvida du inte tycker att promenader och stavgång är något.
Härligt att din kille vill stötta dig i din viktresa och vad bra att ni kan diskutera hur ni ska lägga upp allt. Men du, om ni bägge har jobb så handlar det nog inte om att han ”hjälper till” hemma. Ni har ett gemensamt ansvar för ert hem, inklusive mat, städning, tvätt etc.
Kanske kommer ni fram till någon form av arbetsschema hemma, vilket säkert skulle ge er bägge mycket tid över för träning etc.
Lycka till!
-
Jo självklart gör det de! problemet tror jag har varit att vi har gjort olika saker som har gjort att han trott att det varit okej att missa disken några gånger då han varit trött. Han har hjälpt till mycket hemma men nu den senaste veckorna så har han jobbat väldigt dåliga tider och för mycket enligt mitt tycke att han glömt att det är ett ansvar i hemmet också. Men vi har pratat om det och eftersom han jobbar kvällar sköter han hemmet på dagarna o jag på kvällarna :) Men de är svårt de där med att bo ihop vi har nyligen flyttat ihop och försöker hitta våra roller
-
Det är inte alla som är med på tåget....så var glad åt honom , att ni kan prata ihop er.
Logga in för att skriva en kommentar.