icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Bloggen kommer handla mycket om min livsstilsförändring samt mina tankar kring varför jag vill gå ner i vikt. Just nu är jag väldigt motiverad då jag har ett mål att nå 80 kg för att minska riskerna vid graviditet. Jag vill bli mamma och bloggen kommer väl handla om sådana tankar också! :D 
4 augusti 2012 20:45

Varför jag ville förändra mitt liv

Det var under julen jag insåg att jag började växa och växa och växa. Min mamma var orolig att jag började bli deprimerad och sa att hon var orolig för att jag skulle må sämre om jag fortsatte som jag gjorde. Först tänkte jag [FET]"ååååååååååååååååååh vad hon tjatar kan hon inte sköta sitt eget liv, jag mår bra som jag är"[/FET]. Men jag visste att det inte var sant, jag hade länge funderat över min kropp och hur allt började sitta tajtare, även sånt som satt löst innan och som skulle sitta löst. Jag ställde mig på vågen och den stannade på [FET]92 kg[/FET]. [UNDERSTRUKEN]92 jävla kg! Hur kom jag ens dit?! När hände de? Jag åt ju bara chips ibland och jag kompensera det med att äta mindre middag eller skippa en måltid helt[/UNDERSTRUKEN]. När vågen visade 92 kg vart jag helt förstörd jag visste att jag hade gått upp men jag tänkte att jag skulle väga 80 kg eller något. Men jag såg att jag började närmare 100 kg sträcket, och jag skämdes. Jag började tänka på hur mitt liv var, jag orkar inte springa och leka med mina syskon för jag dör av svett och blir så fruktansvärt andfådd. Jag hade sett många program om överviktiga som försökte skaffa barn men inte lyckades på grund av all extra vikt. Och jag vet att jag inte var där ännu men det slog mig då, om jag kunde gå upp till 92 kg utan att märka något vad är det då som säger att jag en dag vaknar och inser att jag kanske inte kan få barn för att jag är så fet. Jag vill vara en aktiv mamma när jag väl får barn men om jag fortsätter som jag gör lär det inte hända. Jag började även inse att alla pratstunder min mamma hade med mig inte var tjat utan oro och jag insåg även att det är ju jag som skapar det här. Ingen tvingar mig att köpa chips utan det är jag som vill ha chips och istället för att nöja sig med en liten skål chips måste jag äta upp hela 300g påsen. [KURSIV]Varför?[/KURSIV] Räcker det inte bara med en liten skål och sen en skål nästa helg om jag verkligen måste ha? Jag menar jag visste att jag ändå skulle köpa en ny påse till nästa helg så varför inte dela upp påsen så den räcker längre. [FET]Idag[/FET]tänker jag mer på vad jag gör. Jag är inte jätte duktig på att gå till gymmet, jag har inte riktigt hittat sättet att anpassa de med arbetet och skolan men jag försöker. Har börjat träna på jobbet när jag arbetar natt, promenerar mycket på arbetet och ser till att röra på mig så mycket som möjligt när jag arbetar. Tänker även på att ta med mig mellanmål, mindre portioner med mat och större portioner med sallad istället för ingen sallad alls och en mat portion som ska räcka för 3. Jag ska försöka gå till gymmet igen, har även kontaktat min PT om att jag behöver tider. Älskar att träna med henne hon är så snäll men fan vad hon kör skiten ur mig. Funderar även på att skaffa en boxningssäck hemma då jag känner att jag är arg ofta speciellt när jag råkar äta något dåligt. Vore skönt att slå på något istället för att äta något. Jag hoppas att jag till jul åtminstone väger 70 kg men drömmen är att nå 60 gränsen. Har lovat mig själv att när jag når 60 ska jag antingen tatuera mig eller hoppa fallskärm. Tatueringen jag vill skaffa har jag tänkt på länge, [FET]Bona valetudo melior est quam maximae divitiae – "God hälsa är mer värd än största rikedom"[/FET. Texten får mig att tänka på min mamma som fick cancer och mig själv när jag lyckas nå en normalviktig nivå. För sanningen är jag kan ha hur mycket pengar som helst men om jag inte mår bra med mig själv och har en bra hälsa spelar de ingen roll hur rik jag är.

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.