ny livsstil

mmmm, jag onskar saker var lite lattare. Typ, i fall man inte hade nagra kanslor, eller iallafall inte kande av dem? smidigt vore det. Jag tror att det er mitt stora problem nar det kommer till vikten. Jag blir alldeles for berord av saker och ting och enda sattet att hantra det er genom mat och dryck. Sag att man har en stressig dag, ingenting gar som det borde, ngn er elak, eller alla er helt enkelt dumma? chefen skriker at en, man missar lunch och man fryser hela dagen. Nar man val kommer hem er det INTE sa att jag tillagar en smaskig liten gronsaksoppa utan snarare att jag dundrar in en pizza i ugnen medan jag letar reda pa lite choklad som kan slata over mina sorger. Det er inte ett bra eller halsosamt satt att fixa sina problem. Dock blir det nastan alltid sa, ifall jag mot all formodan skulle komma pa att kaka en soppa sa blir det istallet sa att jag tycker jattesynd om mig sjalv eftersom jag er ` berovad` fran att kaka ngt gott. aja. inget mer sadant!

Kommentarer

9 februari 2012 15:12

fingelin

Det är precis av den anledningen som jag försöker skriva blogg här så ofta jag kan, för att bokföra och beskriva mina känslor när jag gör dåliga, men oxå bra saker. Försöker beskriva mina egna tankar och känslor när jag en dag känner mig otroligt motiverad för att få ny motivation. Locka mig själv att känna så igen. Likadant gör man då när man gör nåt mindre bra, skriver ner hur dåligt man faktiskt mådde efter den där pizzan. Istället för att då slänga in pizzan i ugnen när du har det tufft, så skriver du ett inlägg här, atlernativt läser ett gammalt du skrivit. När du väl gjort det har du förshoppningsvis tänkt så länge att ditt pizza-sug stillats. Att trycka i sig dåliga grejer när man mår dåligt förstärker ju allt som oftast den dåliga känslan. Kanske bara för mig detta funkar, men kanske kan va värt ett försök!? Lycka till!
9 februari 2012 15:12

thea77

Åh jag känner igen mig så väl i dina ord, jag har varit exakt likadan. Dövat min sorg och smärta med alkohol och tröstat mig med mat. Jag tog en sak i taget, först bearbeta sorgen, finna mig själv igen och nu slutligen är jag inne på sista biten, viktnedgång. Massa pepp till dig och en varm kram
9 februari 2012 15:28

Elimi07

Försök att börja analysera varför du äter. Du har ju kommit en bit på vägen med stressiga dagar, dum chef och så. Nästa steg är att göra något åt det. Att äta hjälper inte situationen på något vis. Planering är A och O. Tänk efter, varför missade jag lunchen? Vad kunde jag gjort för att inte missa den? Se till att sätta dig själv i första rummet. Fryser du oftaeller om det är extra kallt en dag, se till att du har en extra tröja du kan ta till. Sen tycker jag inte att du ska acceptera att chefen skriker åt dig (jag antar att du inte förtjänat det). Prata med denne, eller någon en nivå högre upp och gör något så det inte händer igen. Bara lite "tips" på vägen...

Logga in för att skriva en kommentar.