Lag Cerise Vår / Sommar 2018

Hej! Bra jobbat av oss alla! 

Jag är en 33 årig tre barnsmor som har satt mig i skolbänken så här på äldre dar :D Jag studerar till socionom vilket är helt rätt utbildning för mig. Jag har insett hur mycket jag älskar att lära mig saker, så det här med utbildning var helt rätt efter över 12 år inom vården!

Viktmässigt så har jag alltid varit större. Efter varje barn så har jag lyckats gå ner det jag gått upp och lite till vilket har resulterat i att min max vikt låg på 108 kg och min minsta på 64. Efter det sista barnet så har dock vikten varit svår att få ner. Motivationen har inte varit på topp, vilket nu gjort att jag ligger på 84. Jag vill ner till kanske 70 kg eller där jag känner mig nöjd! 

Jag kör med LCHF då jag älskar mat och att kunna äta. Med första barnet testade jag GI men det var inte min grej, då jag tyckte att hela dagarna gick åt till att planera för nästa måltid. Med LCHF ligger jag oftast på två max tre mål per dag, vilket passar ypperligt! 

Utöver mat och bra kost så vill jag fortsätta med löpningen. Jag fann löpning för några år sedan, efter att ha avskytt att röra på mig. Mitt mål är att springa milen på under 60 min. Bästa tid för stunden är 71 minuter och 32 på 5 km. Det är helt okej tider och jag har lärt mig att alltid jämföra med mig själv och mina tider. Jag har inte den typiska löparkroppen och kommer aldrig få det heller, men såklart att tiderna kommer bli bättre om även vikten blir mindre. =) 

Så, i år ligger målen på att springa blodomloppet i maj (milen), vårrusets 5 km i juni samt tjejmilen i september. Genom att även köra ett lopp i höst, så finns motivationen kvar över sommaren. Vintern och de kalla graderna gör löpningen svår att hålla kvar året runt, så jag ska försöka hitta något annat att göra nu fram till att det blir mildare ute! För stunden är det -25 ute så inte läge för ett löppass! 

Trevlig helg på er!

Corre, det låter som vi har lite liknande situation. Lika långa, väger ungefär lika mkt och har ungefär samma mål - både när det gäller slutvikt och träning! Och jag vill också äta mkt mat när jag väl äter! Haha!

Jag kör nog också 20:4 ibland utan att definera det så, mest att jag ibland hoppar över lunchen för att jag inte är så hungrig...Jag upptäckte också tabata för ett par år sen och trodde aldrig det skulle vara för mig, men det är så sjukt roligt! Och man märker resultat så snabbt, så det blir beroendeframkallande! 

Corre, det kommer du klara med råge! :D 

Haha mitt första delmål är också 75, men till den 16 feb då vi åker på semester. 

SaraElsa, ja visst är det skönt att bara vilja äta 2-max 3 mål per dag! 

Grymt jobbat med löpningen! Jag kan inte säga att jag funnit löpningen, men jag sprang faktiskt några gånger då när jag tränade som mest. Jag har aldrig gillat löpning egentligen, men efter alla dagliga PWs så kände jag för att börja jogga lite. Sprang kanske 3-5 km typ 5-6 gånger och sen en morgon tänkte jag att jag skulle springa liiite till, typ 5,5 km (har ju hört att man ska öka successivt), men när jag började springa så kände jag bara att "det här går så bra att jag kommer kunna springa en mil". Tro mig, en känsla jag ALDRIG trodde jag skulle känna ever! Så efter att bara ha sprungit hälften så långt typ en handfull gånger innan så sprang jag min första mil (11 km på 1 timme och 15 min). Och hela tiden fick jag energi av att jag visste att jag skulle springa en mil, så det var med ett leende på läpparna! (och jag stannade bara en pyttestund för att pilla ut en fluga i ögat! ) Så it´s all in your head!... 

Grym du är med alla lopp också, jag var också sån då, ville haka på allt.. men har inte kommit tillbaka till löpningen igen. Heja heja! :)

SuperK, låter som du har ett aktivt liv! Så trist när kroppen hindrar oss att träna... 

Men det där med att äta förnuftigt och så som du skulle kunna leva i framtiden är ju en fantastisk inställning - jag tycker det hjälper mig också, att inte ställa in mig på att det här är en diet eller att jag bantar. Utan att det här är en livsstilsförändring. Då blir inte frestelserna lika stora tycker jag, det känns liksom inte som att "jag får ALDRIG äta godis mer i hela mitt liv!" Jag känner snarare att jo, jag får visst äta godis om jag vill men jag väljer att inte göra det just nu. Blir liksom inte lika laddat då. Det funkar för mig. 

Kitty72 jag måste ha ett mål med träningen annars rinner det lätt ut i sanden och då är lopp en perfekt morot att ha framför sig :) sedan så blir det ju egentligen träningen till loppet som blir  själva målet... :) Men jag håller med, den där känslan då man bara kan fortsätta och fortsätta, den är magiskt! Och bra milstid för dig! 

jag är exakt som du med godis också. Jag kan inte säga att jag inte får äta för då vill ju ha, så jag säger också att jag valt bort det för stunden :) man lurar huvudet så att det känns okej, då man vet att det inte är för evigt :) 

Var på middag igår och vi sov kvar, så himla stolt över mig själv! Tackade nej till alla drinkar och alkohol som det bjöds på (det är de iofs vana vid att jag gör). Avstod från chipsskålen och godisskålen, smakade inte ens en enda. Det bjöds på thaigryta med ris så jag avstod helt enkelt från riset. TIll dessert hade jag fixat fruktspett med vispad grädde och en bit mörk choklad så det åt jag lite av (jag tillåter mig att äta frukt ibland). 

Imorse bjöds det på rejäl frukost med goda mackor och juicer - men jag gjorde mig en omelett med ost. Hur gott som helst, och var aldrig ens frestad att ta en macka. NÖJD! (Och innan frukost fick vi till en 6 km promenad också.)  

Hur har helgen gått för er andra?

seglar67 - välkommen till lag cerise! :)