icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Välkommen!

Som 50+ har jag äntligen förstått att mitt förhållande till mat alltid varit komplicerat. Redan som liten kände jag mig tjock och klumpig (fast jag egentligen inte alls var det). Mamma tjatade ständigt om att jag var för tjock, köpte gördlar för att hålla in magen, tog mig till doktorn för att kolla ämnesomsättningen och fick skäll av doktorn (förnedrande för en känslig ung flicka i förpuberteten). Jag flyttade hemifrån som 17-åring, blev vegetarian en period. Slutade äta. Tyckte jag var ofantligt tjock när jag vägde 48 kg och såg ganska utmärglad ut. Blev så småningom normalviktig. Gick upp 20 kg med varje barn (3 st) utan att gå ner lika mycket. Var ändå ganska nöjd med att väga runt 72-73 kg. De senaste 10 åren har vikten bara gått upp. Jag har varit sjukskriven i utmattningsdepression och arbetar 75%. Håller på att kräva en diagnos på fibromyalgi och försöker hitta ett sätt att leva och må bra.

Bloggar om böcker och stickning och annat smått och gott på Min Hylla. http://www.minhylla.blogspot.com
8 maj 2011 11:58
5

He%?XX# Jä**€"/( Sk*t!!!!

Jag är SÅÅÅÅÅ less och ledsen . Jag väger nu 95 kg! Jag vet inte om det är så eller om det är något annat fel, för igår var jag alldeles svullen i hela kroppen, fick inte på mig ringarna ens och i natt vaknade jag av att jag fick sura uppstötningar som jag i stort sett ALDRIG har haft. Illamående också. Tvingade mig att kräkas och sen blev det lite bättre. Vaknade vid 8. Svullen, sura uppstötningar, illamående och ONT i heöa kroppen. Drack en kopp te och åt en rågsmörgås för jag tänkte att det kanske blev bättre då. Sov i halvdvala till sena fm och ska nu gå och äta en tallrik youghurt. Kanske kan lite bakteriekultur få ordning på magen? På tisdag ska jag till doktorn och har bestämt mig för att få en remiss till dietist eller något. Jag har helt tappat tilltron till mig själv. Jag som egentligen vet och kan jägttemycket om kost, balans och allt. Jag VET INTE VAD JAG SKA GÖRA längre!

Kommentarer

  • 8 maj 2011 12:04
    Men kära du, hur mår du? Jag känner igen den känslan då jag gjorde allt rätt men ändå gick upp... först när huvudet började stressa ner som aktionerna faktiskt fungerar med minskande kilon... Skickar världens största LinniKRAM till dig. GE INTE UPP!
  • 8 maj 2011 12:23
    Ojdå..Krya på dig!
  • 8 maj 2011 17:36
    Hoppas att allt löser sig för dig, jobbigt låter de iallafall.. PEPPKRAM
  • 8 maj 2011 21:48
    Solei
    Vad tråkigt att du mår dåligt just nu, men ge inte upp, vi finns här för dig ! Vi får peppa/uppmuntra/trösta varandra när vi ramlar ner ibland. Stort lass med energi och peppkamar från mig!
  • 8 maj 2011 23:04
    Usch så jobbigt du har det just nu, men jag skriver som de andra. Ge inte upp. Pepkram från mig

Logga in för att skriva en kommentar.