icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Välkommen!

Som 50+ har jag äntligen förstått att mitt förhållande till mat alltid varit komplicerat. Redan som liten kände jag mig tjock och klumpig (fast jag egentligen inte alls var det). Mamma tjatade ständigt om att jag var för tjock, köpte gördlar för att hålla in magen, tog mig till doktorn för att kolla ämnesomsättningen och fick skäll av doktorn (förnedrande för en känslig ung flicka i förpuberteten). Jag flyttade hemifrån som 17-åring, blev vegetarian en period. Slutade äta. Tyckte jag var ofantligt tjock när jag vägde 48 kg och såg ganska utmärglad ut. Blev så småningom normalviktig. Gick upp 20 kg med varje barn (3 st) utan att gå ner lika mycket. Var ändå ganska nöjd med att väga runt 72-73 kg. De senaste 10 åren har vikten bara gått upp. Jag har varit sjukskriven i utmattningsdepression och arbetar 75%. Håller på att kräva en diagnos på fibromyalgi och försöker hitta ett sätt att leva och må bra.

Bloggar om böcker och stickning och annat smått och gott på Min Hylla. http://www.minhylla.blogspot.com
24 mars 2011 07:28
2

Nystart....för vilken gång i ordningen

Nu har jag bestämt mig - igen. Hoppas att matdagboken kan hjälpa till. Det är så hopplöst när vågen bara går åt fel håll. Jag tycker att jag äter bra och rör mig hyfsat, men något fel gör jag väl... Nåväl. Våren är snart här och allting blir lättare ...och förhoppningsvis även jag.

Kommentarer

  • 24 mars 2011 08:07
    linni
    Våren ger energi så hoppas att det gör det i år med! Vet hur känslan av kiloökning känns och den kontrollförlust detta innebär. Pepp och välkommen! Kram
  • 24 mars 2011 08:34
    yatzy
    Våren har iaf gett mig ny energi till att ta tag i vikten.. Så länge man inte ger upp så är det väl ett steg i rätt riktning?

Logga in för att skriva en kommentar.