icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Hej, är en 52-årig man från Umeå som försöker ta sig ned i viktklasserna. Har skaffat mig "trivsel-vikt" med åren samt har några skador sedan idrottsutövande som inte blir bättre av min vikt. Har tagit ett rejält tag här nu för att nå min idealvikt som jag tror ligger mellan 88 och 93 kilo. Använde mig tidigare av LCHF metoden men ju mer man tränar så upptäcker man att det finns inte några krafter kvar på bara fett. Nu för tiden så äter jag en allsidig kost och tränar desto mer - använder mig av Paolo Robertos metod istället - ÄMTM (Ät Mindre Träna Mer). Ni får följa mina ansträngningar här på Matdagboken.se Cyklar mest hela tiden och kör lite styrketräning, den gamla utrustning är utrangerad och ny cykel och tillbehör är inhandlade ... kostsamt att gå ned i vikt och få upp kondisen ;) men nu cyklas det.... ungefär 35 mil per vecka och det ger verkligen resultat :D
19 augusti 2010 21:30
1

Nu j-vlar känns det skillnad (förlåt mitt uttryck)

Hej bloggen.
Nu är jag tillbaka här igen efter mitt 8 milspass på cykel i tisdags. Jag hade min vilodag i går och det behövdes, jag skulle cykla upp till min sambos jobb vilket ligger 4,5 km från vårt hem och det kändes som om man hade betong i benen - man trampade och trampade men inget hände, mina muskler var helt enkelt inkapslade och kunde inte användas. Jag genomlevde dagen i alla fall.

IDAG däremot, oj vad motigt det kändes...  halvmulet, kallt och blåsigt. INTE det väder man vill ha när man ska cykla. Det positiva var att jag skulle få en kompis under 3 mil av mina totala 5 mil i kväll. 18.30 bar det av...  cykeln pumpad, vattenflaskan fylld, hjälm, handskar, blöjbyxan (cykelbyxor ala Borat-mankini fast svart) och reflexväst var på.
Det kändes kallt när jag gav mig av, 13,5 grader men efter ett tag kändes det bra, fick upp hastigheten riktigt bra trots lite vind - mätaren visade mellan 32 och 36 km/h. Efter en mil så mötte kompisen upp.... på mountainbike :(
Där var den tiden körd....  men det blev ett lugnt tempo för mig, allt mellan 22 och 36 km/h beroende på lutning. En behaglig resa helt enkelt.... men så slog istiden in, vi cyklade för sakta så att musklerna bli stumma. De tre milen tillsammans blev lite kylslagna men trevligt sällskap kompenserade det hela. Körde lite tempoväxlingar i mellan åt för att inte bli uttråkad. När de 3 milen hade gått så skildes våra vägar åt och det var dags för mig att öka takten igen...  en mil kvar. :)
Jag försökte verkligen öka men det gick tungt, efter ett tag så lossnade isen från mina muskler likt isen som slås bort från ett fartyg i Arktis och vilken känsla sen!
Det MÄRKS så otroligt stor skillnad jämfört när jag började att cykla, jag trampade och trampade trots motvind. Fokuserade på cadens, räknade takten på mina tramptag och trampade trampade. Jag kände andingen funkade - allt funkade.
SÅåååååå skön känsla.
JAG ÄLSKAR VERKLIGEN ATT KOMMA I FORM IGEN!
Förlåt att jag skriker men det är nästan som Ronjas vårskrik ;)

Nu blir det lite mer vatten, Gainomax Recovery och lite värmande te.
Vilodag i morgon.

Godnatt bloggen

Kommentarer

  • 19 augusti 2010 21:52
    klyftan
    WoW! Du är väl värd flytet:) DU ger dig ju ut i blåst o. kyla!:)

Logga in för att skriva en kommentar.