Skäll av mor
Kommentarer
-
här är det olika jag undviker söt saker men jag har nog aldrig blivit övertalad till att prova om jag själv inte vill.
-
många har ett konstigt förhållande på så sätt till mat och fika. alla väljer ju själva. det viktiga är ju att man kan ses och umgås.
-
Känner också igen besvikelse & irritation från andra när jag väljer att stå över. Förstår inte riktigt vad det spelar för roll? Själv trugar jag aldrig någon att äta... Vi äter för att leva i motsats till att leva för att äta:)
-
Jag vill inte avstå från nåt men har nu börjat välja att göra det med måtta Att planera när och hålla mig borta från det tills dess Vara utan t.ex en månad för att sen njuta av det man är sugen på
-
Ingen av mina nära och kära har ifråga satt att jag hoppar över sötsaker, mat äter jag som vanligt på kalas, men väljer alltså bort att äta efterrätterna såvidare de inte består av frukt. idag var jag på kalas där värdinnan till och med specialgjort en efterrätt till mig som jag kunde äta fast jag hoppar över sötsaker, inget jag förväntar mig, men handligen uppskattade jag och såklart var det kul att kunna fika efterrätt samtidigt som alla de andra. Men att någon ifrågasatt varför jag inte ta kaka eller efterrätt när alla andra gör har jag ännu inte råkat ut för, men så har jag bara bantat i 2 veckor än så länge så, vem vet det kanske kommer.
-
min mamma säger ofta att jag äter för mycket, har alltid påpekat:men ska du verkligen äta så där mycket osv. men när jag tackar nej till bulla om hon ska ta en så blir hon hysterisk och tjatar in i det sista. väldigt jobbigt att någon tjatar på en när man inte vill.. förstår henne inte... inget jag gör är bra.
-
Tack för alla kommentarer. Lompan: mammor är inte lätta att förstå sig på och antagligen inte döttrar heller. Men det är jobbigt. Thea77: Jag har ju bantat i snart två år men haft jämvikt ett tag nu. Mamma är säkert orolig för att jag ska gå ner mer. Hon förstår inte att det är ett jobb att hålla vikten med.
-
Kan tänka mig att många sånna kommentarer kommer pga lite klumpig visad oro för att saker och ting ska gå till överdrift.
-
Jag har samma problem nu när jag har en vikt som varit stabil i nästan åtta månader, [KURSIV]"Men nu när du är färdig gör det väl ingenting..."[/KURSIV]. Jag väljer själv när och om jag äter "onyttigt", men det är jobbigt att lyssna på trugande kommentarer. Jag tror inte de gör likadant mot fd alkisar eller rökare.
-
Det är "svärmor" hos oss, stor konsument av fika. Hennes son, min sambo är smal och det spelar ingen roll vad och hur mycket han sätter i sig så förblir han lika smal. Så ni kan ju tänka er när vi sitter där på kaffe och han äter bulla, tårtbitar och småkakor och jag säger jag inte skall ha....Det blir mycket fnys och konstiga blickar med kommentarer. Jag har försökt förklara att jag hellre äter en god middag än sätter i mig en massa fika, men hon förstår inte för hon "lever" för fikat.
-
Mamma och svärmor tycker jag är duktig som avstår, de (båda runda) äter sedan sina bullar, rulltårtor och kakor med skamsen min. Det verkar inte smaka så gott? Dottern däremot, trugar. Hon hade varit hos farmor och bakat idag och så vill hon att jag ska smaka. Det är svårt att säga nej till en stolt 7-åring. Jag förklarar varför mamma inte äter fikabröd längre, men då ser hon bara ledsen ut. Så jag bryter av en liten bit av varje sort så hon blir glad. Sedan trampar jag ett par varv på crosstrainern när hon inte ser! Vill ju inte att hon ska bli ledsen för att mamma inte vill ha det hon gjort..
-
Barns hembakta är svårare att avstå än svärmors. Jag har nog en bra svärmor, vid fikakalas får jag en bit brieost och hallon med vispgrädde.
Logga in för att skriva en kommentar.