seg morgon..

Gårdagen var full av energi - solen sken och jag sammanfattade vecka 1 här på MD nöjd och belåten! Tvättade, dammsög och moppade golv, handlade och fixade med nya LCHF-recept för att idag få gå och lägga mej igen efter frukosten.... Vill så mycket men min kropp orkar inte och det är SÅ frusterande. Försöker beskriva hur utbrändhet känns - hjärnan vill och kan som vanligt men kroppen svarar inte! Vill och kan köra bil till affären och handla men när jag ska parkera (lite mer stressig situation) så känner jag att jag kan men kroppen parkerar snett, får motorstopp och gör alla tänkbara konstiga saker. I butiken vet jag inte vad jag skulle handla och trots lapp kan jag glömma saker! Och detta är en busschaufför som vanligtvis rattar in på resecentrum med bussen full av resenärer och bagage!! Hur kunde det bli så här?? Försöker iallafall fokusera på matintaget så att vikten inte är något som jag kan gnälla på och än så länge går det ju bra, bara älskar MD och Er som finns här och peppar!! Sen får dagen bli som den vill som Tomas Ledin sjöng!!

Kommentarer

10 september 2013 21:07

maemal

Jag vet hur det är. Jag vet hur det känns när hjärnan bara slutar fungera. När man står där på ICA med ICA kortet i handen och inte har en aning om hur man gör när man betalar med det, och faktiskt inte ens har en aning om att man borde betala eller varför man är i affären över huvudtaget. Ja hur kunde det bli så, har jag också undrat? Kanske för att vi inte bara är busschaufförer, utan också de som bygger vägarna, planerar tidtabellerna, tillverkar och servar bussarna och ser till att passagerarna är på plats när det är dags för avgång... Kanske därför... För mig är det 1½ år sen jag var som sjukast. Nu mår jag bättre och har börjat orka ta tag i mitt liv och det där med vikten. Massor av pepp till dig! Och lycka till med din viktresa och allt!

Logga in för att skriva en kommentar.