icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
En novis som ska ändra våra matvanor utifrån LCHF principer så långt familjen tillåter.

Alla tips och idéer tas emot med tacksamhet.

Matdagboken ska vara mitt sätt att försöka kontrollera att jag gör rätt och se hur mina försök faller ut.

27/8 2010 uppnådde jag mitt mål 86kg, kände att LCHF är något för mig så jag har satt upp ett nytt mål på 78kg.
5 september 2012 17:04
1

Denna väntan och ovisshet!!!

Var till läkaren igår eftermiddag och efter en timmes samtal så skulle jag sjukskrivas längre men då läkaren vet att jag har slut på mina första 365 dagar behöver han mer tid för att skriva ett långt och utförligt intyg som FK inte ska kunna neka. Fast med min handläggare vet man aldrig. Tog upp att hon sagt att hon pratat med honom och han såg ut som ett frågetecken när jag sa att det var för två veckor sedan och inte i måndags då hon faktiskt hade pratat med honom. Känns så fel att vara beroende av en handläggare som anser att jag bara ljuger och spelar samtidigt som jag inte vågar byta - vilken orsak ska man anropa? Nu blir det att invänta vad hon beslutar och när hon väljer att ta beslutet. Samt invänta ett antal remisser som han nu återigen skulle skicka för att jag ska få mer hjälp att hantera mina problem. Jag känner hur jag målar svart på förväntningarna men smatidigt vet jag att jag inte kommer att börja jobba i det läge som jag är nu, jag har helt enkelt inte förmågan. Mitt personliga ombud ringde idag och försökte "peppa" mig lite och få mig att bara fokusera på nuet. Fungerar inte så bra... Huvudet värker, nacken skriker, bröstryggen är sned och svullen av felaktigt liggande kotor och hjärtat galopperar titt som tätt. Tankarna flyger omkring och i allt detta ska jag försöka fungera som mamma. Känns inte som om jag räcker till ens för mig själv så det känns ganska oövervinnerligt att hantera det andra. Tur att man sover själv och får gråta ut sin uppgivenhet och besvikelse. Jobbigast är nog att jag inte kan låta bli att anklaga mig själv i dessa stunder - jag känner mig så vek.

Kommentarer

  • 5 september 2012 20:05
    Usch så jobbigt det låter! Skickar en styrkekram till dig. Jag hoppas det ordnar sig för dig.

Logga in för att skriva en kommentar.