15 dagar

Nu är det 15 dagar kvar till Jubileumsmaran. Jag är lite nervös eftersom jag känner mig inte på hugget som vanligt. Det kan ju hinna ändra sig förståss, men just nu känner jag mig otränad och löpovan. Som om jag aldrig skulle kunna överleva en halvmara ens. Sambon hävdar att det är psykiskt, och han har antagligen rätt. Jag får ge mig tid helt enkelt och fortsätta springa mina pass, hålla mig till planen och inte jaga upp mig. Det är en helt annan sak att ladda inför Lidingö Ultra, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon i rask följd. Den trion har jag kört i flera år, jag vet hur kroppen svarar. Jag vet hur jag ska göra för att orka alla tre. Psykiskt brukar det aldrig vara problem att ladda om heller, jag har redan från början siktet inställt på alla tre. Men nu kom det en mara till. Jag vet inte hur jag ska ladda om till den, hur jag ska få kroppen att kännas så där tävlingsredo. Lätt, stark och på hugget. Det är två veckor kvar, så mycket hinner ändra sig. Hoppas jag åtminstone.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.