Balans, förhoppningsvis
Idag var det dags för läkarbesök och vaccinering, stumpan har ju fyllt 1 år och då får man träffa läkaren. Han var snäll, till största delen, och rolig så Paula blev verkligen superledsen när de stack henne i benen. Ush, det är så hemskt, jag kan höra rädslan och förvirringen över förräderiet i hennes gråt. Det gör ont att bli stucken, förstås, men det som svider minst lika mycket om inte mer är att de där som såg så snälla ut och skojade inte var det. Vet inte om jag överdriver, men jag behövde krama henne en lång stund för att inte bli arg och ledsen själv. Bebiskramar är enormt tröstande.
Jag får se dagen som förlorad i övrigt, åtminstone när det gäller kostschemat. Jag har ingen aning om hur jag kaloriberäknar en kycklingsallad med bulgur till lunch (ingen dressing) och skomakarlåda till middag. Ett ägg och en näve nötter till enda mellanmål. Med lite tur kanske jag ligger i balans. Jag hoppas på det men ränkar inte med det.
Väl hemma, efter läkarbesök, utelunch, shopping och allmänt kringflackande gjorde jag majsplättar åt familjen. Jag smakade en, för att säkerställa kvalitén, men det hade Paula kunnat tala om för mig att de var goda för hon åt sig fyrkantig. Efter badet fick hon en stor flaska välling och sen var det tack och godnatt för hennes del.
Hos läkaren såg vi de två framtänderna i överkäken, de skymtade tydligt i det skarpa ljuset. Stumpan väger nu nästan 10kg och är hela 76cm lång. Hon följer sin kurva perfekt, hon ligger mitt på den mörka, svarta linjen. Det blir glesare och glesare mellan besöken nu. Jag kommer nästan att sakna det här. Det är lika spännande varje gång, och jag tycker om personalen. De verkar uppskatta vår lilla dam lika mycket som vi gör och givetvis tycker jag om att höra hur fin och duktig hon är 
Gillar
Kommentarer
-
Oj, jag blev nästan lika ledsen jag när dom fick sprutor. Huvva.
Tur dom ” glömmer” fort. Så fin hon är 👏😍
-
Ja, pappa får trösta oss båda två efteråt
-
Kommer aldrig glömma när min äldsta dotter skulle ta en 1 års vaccinspruta och grät och var otröstlig - sedan visade det sig att sjuksköterskan glömt att blanda i vaccinet och vi fick göra om proceduren - mamma hjärtat höll på att brista !
-
Men fy så hemskt!
Ush då är man inte alls glad, jag kände mig som en skurk efter EN spruta. Kan inte tänka mig hur jag hade mått efter två...
Logga in för att skriva en kommentar.