Bekvämligheten slog till

Fast nu åker latmasken ut med huvudet före! Jag inser fuller väl att promenade inte förslår, inte för min del. Men det är ett bra komplement, ett lätt sätt att få upp den dagliga aktiviteten. Alltså går jag hellre än ta tunnelbana om det inte är bråttom eller långt. Är det längre än 5-6 km tvekar jag lite, mest för att det tar sån tid att gå. Jag tror att utkastandet av latmasken började i smyg redan förra veckan när jag möblerade om skafferiet och avsiktligt placerade grönsakkorgarna på en sådan höjd att jag måste upp på en stol för att nå dem. Det tog inte två dagar förrän jag fick träningsvärk i rumpan av att flänga upp och ner på stolen :-) Inte hämta grönsakerna är inte ett alternativ - hur lagar man mat utan gul lök, paprika osv? Det blir ju inte gott utan! Fast det viktigaste är att jag får in balansbrädan (10 min/dag), styrketräning (1 pass/v) och löpning (3-4 pass/v) samt stretching (så ofta jag kan) igen. Vågen stod på hela 73,3kg idag. Skäms på sig. Fast jag begriper inte att inte jeansen (kontrolljeansen, stlk 38) sitter illa, de sitter t om löst, särskilt runt rumpan och höfterna. Vart har vikten satt sig då?? Nå den får vara vart den vill, nu är höstlovet över och det är dags att börja fokusera på Stuckholm Ultramarathon. 100km. Jag har knappt ett år på mig, på den tiden ska jag väl ändå hinna förbereda mig om jag börjar nu?

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.