Bra dag
Jag ser fram emot att laborera med laxsidorna vi skaffade, jag vet redan vad jag ska göra av de trimbitar som blir över. Det blir alltid småbitar över, bitar som kanske inte egentligen passar till något, bitar man skurit fel, portionsbitar som blev för smala och så vidare.
Bild: Istället för att kasta de där slirvorna som man skär fel så mal jag dem till färs och gör laxfärsbiffar av dem.
Med två rejäla sidor kommer jag att behöva hitta på lite nya recept också, det ska bli intressant. Jag har funderat på någon sorts gratäng exempelvis, skulle passa extra bra till Paula som gillar både lax och potatismos. Laxpudding finns med i siktet, men man kanske kan göra den lite roligare än bara varva potatis, dill och lax och slå en äggstanning med grädde över?
Purjo och spenat känns ju lite "been there, done that" vid det här laget, så fort ett recept ska varieras så tillsätter man antingen purjo eller spenat... Dessutom ska bebisar inte äta spenat (och en del annat) eftersom det innehåller mycket nitrat som kan omvandlas till nitrit i kroppen. Hos barn under ett år kan nitrit hindra transporten av syre i blodet, påstår SLV och jag tänker inte tjafsa. Paula äter mycket av vår mat, så jag tänker extra mycket på vad jag lagar nu för tiden.
Funderade på om man kunde varva potatis, dill och lax med exempelvis squash i skivor, finriven morot eller små nätta broccolibuketter till exempel. Nåja, den som lever får se. Jag tänker inte utsätta familjen för en puddingvariant jag läste om, med keso, lax och äggstanning, eftersom de inte uppskattar "muminfärs". Någon mer än jag ska gärna kunna äta det jag lagar 
Till lunch fick Paula en nya rätt, hasselnötspannkaka, som hon fick äta helt själv med relativt stor framgång. Av de tre små pannkakor (aningen större än plättar i omkrets och ungefär dubbelt så tjocka) hon fick behövde jag bara städa upp en halv från golvet, så man får väl anse att hon åt som en häst 
Sen var hon inte hungrig på läääänge
Jag följde receptet till punkt och pricka, så det räckte även till lunch till de vuxna faktiskt. Att det saknas salt i receptet hänger förstås ihop med att jag lagade pannkakorna främst till Paula, små barn ska enligt barnhälsan inte ha en massa extra salt. De får det de behöver ändå. Det är dessutom bra för oss vuxna att dra ner på saltandet, det finns så mycket salt i våra livsmedel ändå. Vi använder dessutom fond, buljong och soja i maten så det är ju inte så att vi inte har något salt alls i maten, det är bara det där slentianmässiga saltandet jag vill åt. Jag ställer inte heller fram salt på bordet förrän någon frågar efter det, vilket de oftast inte gör.
Eftersom det är väldigt varmt idag igen känns det som att jag sannolikt inte kommer att komma ut och springa förrän ganska sent, när det börjar svalna. Jag är inte supersugen, men jag vet hur nöjd jag blir när jag fått det gjort.
Jag har dessutom ett marathon att träna inför och egentligen bara sex effektiva veckor att göra det på, de två sista veckorna räknas bort då jag måste vila inför tävlingen dåå och bara tränar lätt, så det gäller att inte bli försoffad nu..!
Gillar
Kommentarer
-
Brukar få så lite spill när jag har lax (är nog snål när jag skär), det mesta brukar sitta kring ryggbenet, och det brukar inte ens vara lönt att försöka koka soppa på det. Mamma brukade koka skallen tillsammans med laxrenset, för pappa åt det (och alla andra krävde att den skulle han äta när ingen annan satt vid bordet).
-
Jag är inte så bra på knivhantering, jag behöver nog träna väldigt mycket mer och (kanske skaffa lite bättre knivar) så det blir en hel del över till färsbiffar här
Men huvudet? Det var en exotisk maträtt
Det låter ju lite läskigt, kan jag tycka. Förstår kravet på att han fick äta det i sin ensamhet faktiskt!Senast uppdaterad 26 juni 2018 19:53
Logga in för att skriva en kommentar.