Det artar sig!
Idag började bra redan igår, eller hur man ska uttrycka det. Jag sprang en runda, och det gick så bra att jag mådde bra till och med när jag vaknade. Känslan, att jag är på väg tillbaka igen, är starkare än någonsin. Det var dags att genomföra mitt virituella lopp (Zombies, run!) och jag satsade max från start i stort sett. Min runda är 6km, loppet 5km så jag visste att jag skulle få stuffa hem sista kilometern utan att vara jagad men det visade sig gå alldeles utmärkt då jag fullföljde 6km på 42:33 vilket ger ungefär 7:11 min/km, sista kilometern höll jag faktiskt 6:55min/km - och det mina vänner är supersnabbt för att vara jag. Så bra har jag inte sprungit på kanske 2 år! 
Så den känslan av "yes yes yes!" har liksom genomsyrat hela mig sedan dess. Jag vaknade med den, och klev upp på vågen i hopp om att kanske ha tappat några hekto. Jamen tack för den, lite mer än bara några hekto hade jag sprungit ifrån så nu noterar jag under 82 för första gången! 81,7kg stannade vågen på, jag klev upp på den flera gånger för jag trodde inte mina ögon, men vågen var helt säker på sin sak. 
På Barnhälsan noterade vår barnsköterska att hon inte brukar kommentera folks vikt men när det syns så mycket så ville hon ge mig beröm, och det tackar jag ju för förstås. Det gör mig ju bara ännu mer beslutsam att återerövra min kropp!
Jag har förvisso nästan 17 kilo kvar, men från och med idag har jag avverkat 9,4kg av övervikten. Förvisso "fuskar" jag lite, för att bli av med mensvätskan jag drog på mig så tog jag en pulverdag med bara VLCD-soppor och det verkar ha chockat igång kroppen igen. Ett tag hände det absolut inte ett dugg, nästan så jag började tappa humöret. Om man är ute efter att enbart leva på mat och naturliga råvaror så fungerar inte VLCD, om man inte gör sina egna soppor (tomatsoppa t ex). Men nu för tiden har jag inte riktigt samma tid att lägga på matlagning, jag har annat jag hellre lägger tiden på och då är de där sopporna faktiskt helt okej. Om man inte bryr sig om att de smakar marginellt bättre än kartongen de levereras i...
Jag har funderat på det där, vilket som är bäst för mig. En långsam, stadig viktnedgång eller fritt fall, och hade jag behövt lära mig hur jag ska äta och bära mig åt när jag nått målvikten hade jag inte tagit alla genvägarna som jag tar nu. Nu vill jag bara snabbt bli av med den ackumulerade övervikten, innan kroppen tror att den får behålla den. (Googla Setpoint och övervikt om ni är nyfikna på vad jag menar)
Vårt 8-månaders charmtroll är nu 70cm lång och väger 8,7kg, och är förstås perfekt i alla avseenden.
Hon följer i alla fall alla kurvor, utom den för längd (hon är lite längre än genomsnittet) och hennes kärlek till mat var tydligen bara bra, huvudet som hade en liten plan fläck i nacken såg jättefin ut och medan vi var där brände Grynet av en serie vackra leenden.
I vanliga fall är det en kamp att få på henne kläderna, hon trivs bäst nakenfis, men på barnhälsan uppförde hon sig exemplariskt och var hur enkel som helst att hantera. Ungerbara unge, sjätte sinne någon?
Bara jag får tag på ett gäng pallkragar snart så ska jag sätta potatisen, jag har skaffat potatis så det ska räcka till två pallkragar nu och förhoppningsvis ska det bli två olika skördetider också, en tidig och en sen. Kryddorna är nästan färdiga, jag saknar bara basilika så är kryddkragen klar, jag väntar ännu på om de perenna växterna överlevde vintern. Myntan gjorde det, det ser jag. Vitlöken med sannolikt, men resten avvaktar tydligen.
Jag hittade mina blåstjärnor tillsist, jag hade glömt var jag satte dem, och jag var så sent ute att de fick en sen start också tydligen. Tulpanerna är på väg upp, vissa har redan börjat slå ut. 
Den bästa tiden börjar nu
Gillar
Kommentarer
-
Så jättesöt din lilla flicka är! Hon ser så välmående ut.Det är så roligt när barnen är små, de utvecklas hela tiden,största utvecklingen är ju före två år.
Det är vackert nu på våren med alla fina blommor.
Ha en fortsatt fin kväll!
-
Tack gasten, det är bara att hålla i hatten för det går undan i svängarna
Allt ska hända på en gång, det var inte så länge sedan hon var ett litet knyte som mest sov och luktade gott.Det är helt underbart! Jag älskar våren, trots all pollen
Detsamma!
-
Sådan tjej...sådan mamma...lika fina. ✌️
Logga in för att skriva en kommentar.