Det blir som det blir

Ibland begriper jag väldigt lite av vad kroppen pysslar med, men igår medan vi bakade till adventsfikat imorgon muttrade jag att det vore kul att gå ner två kilo och bli av med lite övervikt. Idag steg jag upp på vågen och hade tappat två kilo. -2.0kg som måste vara vatten, det är jag så gott som säker på. Så nu stannar vågen på 64,1 och jag begriper ännu mindre än förut. Den enda riktigt bra förklaringen jag hört är att det kan ha med stress och sorg att göra. Att det händer saker i kroppen med hormonerna när man drabbas av tråkigheter. Jag ska baka inför advent. Men det blev inga bra lussebullar, det blev lussemonster. Jag glömde dem på plåten vid andra jäsningen så de blev enorma! Smaken är det inget fel på, de är faktiskt väldigt goda, och fina i konsistensen också men de ser eländiga ut... Jag får baka nya idag för de där gräsligheterna kan man inte sätta fram på adventsfikat, då skrämmer jag gästerna. Jag hann cykla, två avsnitt av Star Trek Deep Space 9 (90 minuter) igår också och om jag får min vilja fram blir det både promenad och cykel idag med. Det är bra om jag lugnar mig lite med löpningen tills jag är helt säker på att ländryggen är okej igen. Jag kan träna annat undertiden. Lilla Mimmikatten verkar trivas med att vara herre på täppan, hon sover och äter som hon ska och förorenar lådan med en regelbundenhet som man skulle kunna ställa klockan efter nästan. Hon har sina rutiner, fasta sådana och inget rubbar henne tydligen. Jag som var så orolig för att hon skulle sörja ihjäl sig så att jag skulle bli av med båda katterna den dagen den ena dog. Den oron var obefogad, Mimmi har tagit över alla platser som Kajsa hade mutat in som sina även om hon fortfarande primärt prenumererar på solfläcken i fönstret där hon klämmer in sig mellan hoyan och monstreran. Nu är de två så stora att hon kan göra det utan att skada växterna, annars hade jag fått flytta på dem lite. Hon har ju trots allt rätt att trivas i lägenheten hon också :-)

Kommentarer

30 november 2013 10:54

LadyG

Oja, hon har bäddat fint åt sig därinne, ovanpå ett av de stora bladen från monstreran. Inte för att plantan verkar vantrivas, den är så stor att jag inte tror den märker en liten katt på ett av bladen :-)
30 november 2013 13:29

rosnas

Ja ibland förstår man ingenting, men ett är säkert att stress o sorg sätter sig. ha en fin dag.
30 november 2013 12:43

utter

Ibland gör vikten lite som den vill... Pepp!
30 november 2013 10:48

svalu

Hon ser ut att ha det gott i djungelgrönskan, din Mimmi.
30 november 2013 19:52

gittan52

Håller med, vilka monster! Har du russin i dem så har de väl drunknat i vidundren... Vad som påverkad vad när det gäller vikten är och förblir nog ett mysterium. Jag har ju statistik på dag-, vecko- och månadsnivå men jag blir inte klokare för det. Men det är ändå roligt med all statistik :)

Logga in för att skriva en kommentar.