Det rör sig

Jag hade bra tryck på gymmet igår, och när jag så småningom kom igång idag visade det sig att träningsvärken inte var så farlig som jag befarade att den skulle bli. Märkligt, för enligt alla signaler jag fick igår och inatt var kroppen trött och sliten. Idag hade jag planerat en jogg före lunch, och var helt beredd på att få gå hem. Jag valde en runda som jag trodde skulle vara bättre skottad än den var. Det var knädjupt med snö på sina ställen. Jag är kass på djupsnölöpning. Jag är rädd att stuka mig, rädd att snubbla, ser inte vart jag sätter fötterna och långsam. Nej, den rundan tar jag inte igen på ett tag, det var inget bra. Det positiva var att pulsen höll sig låg och fin, fast det gjorde ju tempot också. Det blev åtminstone 6,5km idag, och det var egentligen bara i början och på slutet det var någorlunda snöfritt. Närmare 4km av löpningen bestod i att i varierande grad försöka ta sig fram i djup snö eller balansera i bilspår. Lustigt nog är träningsvärken borta nu. Obegripligt. Alltså, det gränsar till osannolikt att jag skulle kunna persa i två övningar (böj och gluteusmaskinen) utan att känna av det någon nämnvärt. Jag ligger på kaloriunderskott, jag borde drabbas dubbelt upp (enligt min erfarenhet). Ibland är kroppen en sagolikt mystisk manick. Precis när jag tror att jag har koll, att jag greppat hur den beter sig så kommer den på något nytt att förbrylla mig med. Nå, nu är det två vilodagar inplanerade. Det kommer lagom till den stora kylan rullar in. Tajming :-)

Kommentarer

17 januari 2013 18:35

Greebo

Du blir väl bättre och bättre på att återhämta dig? Min egen högst privata högst ovetenskapliga teori ¤;)

Logga in för att skriva en kommentar.