Det rullar på riktigt bra
I ottan började han sjunga utanför, koltrasten. Jag tror han sitter på fönsterblecket, för härom morgonen försökte jag stänga av min gryningslampa (den har en väckningssignal som är just fågelsång). Det gick inte, till min stora frustration, jag måste vakna helt för att inse att det kom utifrån.
Som tur är har jag inga problem att somna om. 
Vågen har uppfört sig, vikten sjunker. -1,1 kg den senaste veckan, ner till 84,8. Jag kan inte klaga, jag har kunnat träna som jag ville och vågen sköter sig. Det går inte att begära mer än så.
Tog en titt på vad jag har gjort det senaste halvåret, bara för skojs skull.
Den 30 september, alltså för exakt 6 månader sedan, vägde jag 91,9 kg (+7,1 kg jfr idag), och det här är det som hänt sedan dess:
Det är inte så konstigt att mina kläder sitter illa, och att jag inte längre kan ha en del av dem för att de ramlar av.
Det är ännu mindre konstigt att folk märker att det hänt saker, jag märker att de kikar men de vågar inte riktigt kommentera
Väluppfostrat, det är inte hyggligt att fråga om folks vikt egentligen, oavsett anledning. Men är jag på humör kan jag nämna att jag tagit tag i vikten och gått ner 16 kg det senaste året eller så. Jag tror det är 15 månader, om jag ska vara petig.
Jag är tacksam för att jag själv får välja när jag tar upp det, om jag tar upp det.
Det är inte alla dagar jag är okej, jag kanske känner mig svag och ynklig. Då är det inte läge att prata om viktresan, för då blir jag ännu mer medveten om att jag har nästan 20 kg kvar. Mer än det jag kämpat med hittills. Och det är början som går lättast. Den hårdaste kampen återstår.
Det är en tanke jag inte orkar tänka alla dagar.
Idag orkar jag tänka tanken, för idag ska jag få träna igen. Idag ska jag få springa på gymmet, löpbandet är roligt när jag tar med plattan. Då kan jag strömma TV-serier medan jag springer, och då är det nästan lika roligt att springa inne som ute.
För att inte gnissla ihop och bli stel, orörlig och skadad ska jag hålla fast vid styrketräningen. Det vet jag att jag gjorde första viktresan också, och då höll jag i över 10 år.
Jag vet när skadorna började komma, för det gjorde de.
Det var när jag började fuska med styrketräningen.
"Jag vill inte bli för tung" var ursäkten. Jag vägde 63-65 kg och ville bli ännu snabbare på milen, jag hade nyss kommit in på under 55 minuter.
Hade jag varit smartare hade jag satsat mer på styrketräning - inte mindre.
Men jag är smartare nu.
Löpningen är rosen på tårtan. Inte tårtan.
Gillar
Kommentarer
-
Wow! Bara... WOW! Så inspirerande dessutom! 🙏
Smart är bra. 👍😄
-
Tack MagganD
Det är tur att jag har måttbandet, som påminnelse när jag tittar på vågen och tjurar för att jag inte går ner så mycket som andra.
Det händer grejer, även om jag inte ser det. Det händer bra grejer, även när vågen står stilla.
-
Ja, och det viktiga är att DU märker - och känner - skillnad! 🥰
Jag tappade ju ca 20 kg inom ett år, men inte NÅGON sa något på jobbet! Och då är vi ändå dussinet KVINNOR!
-
Så bra att påminna sig mellan varven vad man redan åstadkommit när resan känns lång. Ännu bättre med måttbandet för att se skillnader då du tränar mycket dessutom... Det borde jag har gjort..Musklerna som väger och allt det där...Du omformar verkligen!
Skönt kan det vara att slippa kommentarerna om utseende. Inom vår yrkeskår Maggan så är man politisk korrekt och respekterar folk integritet. Jag väljer när jag själv vill kommentera min kropp. Jag kom upp på jobbet efter ett år från att jag slutade. Nej nej ingen kommenterade mina 18 kilo som var borta och mina betydligt lättare steg i korridoren... Men jag tyckte det var kul ändå att visa upp hur pigg och glad man kan bli som arbetsbefriad.
-
Härlig läsning!....och stort grattis till framgången! 👍💪🥳
-
MagganD, jo jag märker att jag sover bättre och får börja leta efter mindre kläder, och det tänker jag då rakt inte klaga över
Tack BirtheX, jag vill minnas att det var här på MD jag fick tipset en gång i tiden till att börja med, att skaffa mig en referens som inte var en våg just av den anledningen. Ibland är vikten mindre relevant än måtten, det kan ha varit Johan (eller en artikel här?) som skrev det i sin blog?
Tack Elka!
-
Såklart märkte jag ditt glow... ditt ljus i blicken och lätt till skratt när vi sågs igår...och inte minst värmen i din kram ❤️🙏... men sa inget om vikten 😬.
JAG var den av oss som avsmakade inte mindre än 2 goda havrekakor med sylt... hade inte din disciplin då inte 😲
Har ju följt dig lite härinne och vet vilken resa du gör.
Beundransvärt. Grattis 👏👏🌷
-
Såklart märkte jag ditt glow... ditt ljus i blicken och lätt till skratt när vi sågs igår...och inte minst värmen i din kram ❤️🙏... men sa inget om vikten 😬.
JAG var den av oss som avsmakade inte mindre än 2 goda havrekakor med sylt... hade inte din disciplin då inte 😲
Har ju följt dig lite härinne och vet vilken resa du gör.
Beundransvärt. Grattis 👏👏🌷
-
Bella50, det var så otroligt roligt att få se er igen, friska och pigga! Men jag hade inte en tanke på kakorna, hade jag tänkt till lite hade jag gett maken lite tydligare förhållningsorder men nu vart det bara "ta något", jag hoppas att det inte ställde till med något! Havre och blåbär är i och för sig inget dåligt val, jag har hört talas om sämre
Jag är jätteglad för att vi inte pratade vikt, det är det minst betydelsefulla i sammanhanget
Logga in för att skriva en kommentar.