Det tog emot
Igår tog det emot att ge sig ut och springa. Det blåste snålt, regnet kändes nästan underkylt och det hann bli mörkt innan jag iddes pallra mig ut. Men ut kom jag, och när jag väl kommit igång var det faktiskt ganska skönt ändå. Jag höll mig varm genom att springa och blöt blev jag ju av att svettas, så det var inte så stor skillnad. Mössa kändes helt rätt den här gången, det var bara 6° ute.
Träningen flyter faktiskt på riktigt bra just nu. Jag hoppas det håller i sig, för 2/3-delar av familjen är däckade av förkylning. Maken är dunderförkyld, mellandottern är på bättringsvägen och Paula har börjat snora. Det är bara jag som inte är påverkad än.
Måtte det fortsätta så.
Jag har varken tid eller lust att vara sjuk nu, har jag inte varit i däck de senaste tio, femton åren så är det inte läge att börja nu heller.
Det här citatet fick mig att stanna upp och tänka till. Jag insåg att "Hej, det där stämmer ju!" till min förvåning. Jag blev lite snopen faktiskt ska jag erkänna.
Men när jag slutade fokusera på resultatet (maxvikt i knäböj) och började fokusera på att förändra (min oregelbundenhet i styrketräningen och min dåliga planering) så började det hända grejer. Samma sak när jag slutade fokusera på resultatet (genomsnittstempo på 5km). Det var när jag började fokusera på förändringen (att komma ut regelbundet och anpassa ansträngningen efter dagsformen) som farten började komma.
Jag kan noja över vad jag väger hur mycket jag vill, det hjälper mig inte men när jag förändrade matvanorna började jag krympa, sakta men säkert. Jag väger inte så väldigt mycket mindre, men jag krymper. Vågen rör sig sakta men säkert i rätt riktning.
Jag har så gott som bestämt mig för att om jag fortästter att kunna träna som jag gör, fortsätter snitta 6:45-6:55 min/km på mina lätta distanser och inte får några konstiga känningar någonstans så satsar jag på 5-timmarsschemat för Stockholm marathon. Om träningen gör det jag hoppas den ska göra, det vill säga får upp farten i benen lite, så att jag ligger närmare 6:30-6:40 minuter per kilometer kommer jag nog försöka på 4:30-timmarsschemat.
Löpschemat jag följer nu är strängt, det är aningen för tufft för mig egentligen men jag försöker sänka ambitionerna lite och springer distanserna rätt även om jag inte når tiderna på sekunden. 5km på 32 minuter klarar jag, men då är det inte lätt distans längre. Så jag sänker farten lite och gör 5km lätt distans i min fart (34 min), progressionen blir den samma.
För inte allt för länge sedan tog det min 40 minuter och mer att springa 5km. Regelbundenhet och att inte ge upp, fortsätta springa fastän det går tungt och känns jobbigt har varit mycket viktigt här tror jag. Givetvis måste styrketräningen ha bidragit en hel del, men i slutänden blir man bra på det man gör mycket av.
En favorit på middagsbordet är blomkålsriset med lite kall sås på Oatlyfraiche med lite fond, pressad vitlök och salt. I det här fallet gjorde jag wokade thaigrönsaker vid sidan. Jag fräste på wokgrönsakerna med lite soja, honung och äppelcidervinäger och smakade av med lite cayennepeppar. Till detta kan man servera, som här, stekt tonfisk, eller helt kycklingbröst om det är bättre i pris. Båda är proteinrika och lätta att tillaga.
Kursen flyter på, det är mycket lättare att koncentrera sig och vara kreativ när Paula är på förskolan, så det gäller att ta vara på de timmarna. Fast samtidigt ska växthuset vinterbonas, jag har grävt upp och tagit in chilin och jag behöver skörda de sista bönorna och tomaterna, och jag skulle verkligen behöva rensa ogräs snart...
Det är mycket som skulle behöva göras de där få timmarna varje dag, maken har företaget att sköta så han har att göra ändå och mellandottern studerar heltid förutom allt hon hjälper till med här hemma. Det ska nästan bli skönt med lite vinter så trädgården går i vila lite. Så kanske jag hinner ladda om batterierna till våren, så tar vi nya tag då.
Det ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma då, då är Paula nästan 3 och kanske till och med kan vara med och odla lite?
Gillar
Kommentarer
-
Håller med...hösten är tyngre i trädgården på många sätt...emot på våren när man vill odla och plantera...nu ska allt in under tak och kolliderar med annat man vill få till på dagarna...de dagar vädret tillåter vill säga.
Du är duktig med din träning...och Paula kommer väl , om inte alltför länge, vilja springa med dig...😄👏👏
Odla och se frön gro är också trevligt för de små.
Hoppas du håller dig frisk från förkylningen. 👍
-
Tack Bella50, hoppet är det sista som överger en människa
Paula är jätteaktiv, men jag hoppas det intresset för att röra sig och vara aktiv håller i sig. Vet ju hur det ser ut bland de unga idag, det är ganska stillasittande nu för tiden. Allt görs sittande, tyvärr.
Men jag får väl föregå med gott exempel, barn gör som man gör. inte som man säger
-
Jösses vilken bra tid du fick till i mörkret....eller kanske just för att det var mörkt🤗 Lite orättvist att såna tider kommer sent på hösten. Men det är som du säger det man gör mycket av blir bara bättre😁 Du håller iiii bra nu så dina "mål tider" kommer!!
Ja usch fyyy vad jobbigt det är på hösten att få undan allt ifrån möbler prylar och blomrabatter! Vi är ganska klara med det mesta men måste rensa och städa bara det nån gång slutar regna innan kölden kommer.
Hoppas att du inte blir förkyld nu och att de andra i fam snart kryar på sig!!
-
Tack Tita! Det är nästan alltid så, sommaren går tyngre för värmens skull.Sen kommer svalkan och hösten med all extra syre i luften och vips går det fortare
Håller en tumme jag med, immunförsvaret jobbar för högtryck tror jag och det är den säsongen
Jag har för mycket som inte låter vänta på sig som behöver göras för att hinna vara förkyld.
Logga in för att skriva en kommentar.