Djupt saknad
Kommentarer
-
Det har nog hänt att en och annan tår smugit sig nedför kinden om jag börjat tänka på de hundar och för all del katter jag haft och måst ta bort på grund av åldersskäl. T.ex. nu. Trots att jag är en "blodtörstig" jägare, som en del kallar oss. Du har min fulla sympati. Helt naturligt känna sorg även över en katt man förlorat.
-
Beklagar, jobbigt är vad det är. Kram!
-
Beklagar! Det är ett riktigt tufft beslut att fatta men det är lättare än att leva med att du ignorerat tumören och låtit Kajsa lida. Jag ignorerade länge att min första hund var sjuk, det var för jobbigt för mig att förstå och på grund av det fick han lida mycket mer än vad som var nödvändigt. Jag kommer alltid leva med ångern över att inte fattat rätt beslut för honom. Så kontentan av det hela är att även om det var ett svårt beslut att fatta så är det jobbigare att leva med att inte ha fattat det beslutet. Minns alla fina stunder ni har haft tillsammans och kom ihåg att du fattade det beslut som var bäst för Kajsa! Det är stort. Kram
-
Starkt gjort av dig...ett modigt och tufft beslut att fatta, ett osjälviskt beslut, så reagerar en sann djurälskare som älskar sitt husdjur mer än ömkar sin egen själ, och nu har Kajsa gått vidare, men när jag fick fatta samma beslut om min Zita ( helig Birma ) så kunde jag i flera veckor efteråt, känna hur hon strök sig mot mitt ben när jag öppnade kylskåpet........Stor kram till dig
-
=( Tråkigt men nödvändigt beslut. Bekalgar!
-
Så tomt att vakna idag, tom kudde. Innan jag var helt vaken och kom ihåg vad som hänt hade jag kunnat svära på att hon var där. Snacka om önsketänkande. Kudden är fortfarande tom.
-
Lilla Kajsa har det bra i katthimlen men förstår att du sörjer henne.
-
<3 Tomrummet de lämnar kan kännas outhärdligt men visar samtidigt hur fint man haft det tillsammans. Igår låg en katt på min uteplats när jag kom från jobbet, den låg på en dyna jag lämnat kvar. jag bara tittade snabbt, jag är lite rädd för katter. Den hade kurat ihop sig i skydd av regnet. och efter jag läste om din katt gick jag ut igen för att se om den fortfarande var där. Den låg kvar. Men nu såg jag på den som det där lilla kärleksknyttet som någon inte vill vara utan. Det kändes som att den kände det när våra blickar möttes. Så nu låter jag nog dynan ligga kvar ute så länge katten använder den.
-
Kram <3 Det här är det värsta med att ha djur
Logga in för att skriva en kommentar.