Excel är ju coolt
Alltså, jag är helt förtjust. Jag älskar när saker och ting följer en utstakad plan. Det gör det det extra coolt är att jag matat Excel med mina siffror, trolldom utövas och sen förutspådde den att jag skulle ligga i i den här regionen, med några hekto hit eller dit som marginal. I alla fall om jag fortsatte som jag har gjort hittlls. Jag förmodar att just den här funktionen, linjär prognos, är avancerad. Men tänk er vad otroligt coolt det vore om man kunde klicka i att Matdagboken ska ta de senaste tio värdena (eller hur många man nu fyller i) och göra en prognos för de kommande två dagarna.
Jag vet, det är ju under förutsättning att man faktiskt sköter kosten också. Men prognoser är väl bara avancerade gissningar baserade på ett bra faktaunderlag, så man kan inte begära vad som helst av dem.
67,6kg stannade vågen på idag, och med tanke på hur länge vikten vägrat sjunka torts att jag vet att jag gör rätt... Ja ni vet.
Jag började nästan tro att jag faktiskt var fast med kilona den här gången så lång tid tog det. Större delen av sommaren har jag brottats, äntligen har det börjat lossna. Som alla gånger det lossnat efter att ha stått still länge så blir raset magnifikt, som om proppen gått ur karet eller något.
Jag har successivt sorterat bort enskilda produkter ur min kost, sådant som jag inte tror tar mig närmare målet och mejeriprodukterna var det senaste. Nu är Oatlys havredryck god så det är ingen stor omställning, och jag föredrar redan iMat (havrebasen för matlagning) och iFrachie över mejeriversionerna så egentligen är det bara en radikal minskning av ostkonsumtionen jag gjort. Men ni som känner mig vet vid det här laget vad jag tycker om ost... 
Bild: Min stora svaghet. Ost
Med tanke på kalorierna i ost så är det kanske inget konstigt att det börjat hända grejer nu, när jag slutligen tagit itu med ostarna. Det i kombination med den goda tillgången på matlådor, som underlättat tillvaron när jag inte haft tid att laga riktig mat, är förstås viktigt. Men den enskilt viktigaste saken tror jag är styrketräningen.
För vikten började uppföra sig ganska snart efter att jag började stryketräna igen. Om jag börjar korsreferera min matdagbok med min träningsdagbok och viktanteckningar kan jag slå vad om att jag hittar en korrelation. De gånger träningen fungerar sköter jag kosten bättre, då väger jag lagom mycket och mår bättre. När jag slarvar med träningen, eller inte kan träna, mår jag dåligt och missköter maten och börjar tappa greppet om vikt och hälsa.
Det kan alltså vara så enkelt som att kroppen diggar styrketräning mer än jag fattat innan. Det kan vara dags att ta det där med gymmet på allvar, för kroppen har nog försökt tala klarspråk länge. 
Ibland kan man vara bra döv, va? 
Gillar
Kommentarer
-
Toppen, nu blev jag också sugen på att börja styrketräna lite mer igen!
-
Det är ju ganska roligt att det händer saker även med styrkan, bara en sådan sak som att själv kunna öppna burkar, bära tunga kassar och så vidare är ju väldigt skönt. Att det dessutom ger löpningen en välbehövlig knuff i rätt riktining är jag inte alls ledsen för, tvärt om! Det var länge sedan det var så här roligt att springa
Bara tack vare styrketräningen
Senast uppdaterad 28 augusti 2016 16:22
-
Du får inte sätta in sådana bilder här!
Jag blev sååå suuugen på ost! -
Jomen ost som är så gott
Det finns ju så många sorter också, och den enda jag inte riktigt tyckt om var mesost faktiskt. Alla andra ostar jag testat har varit allt från goda till underbara
Logga in för att skriva en kommentar.