Fit fort fight
Jag tror faktiskt fotleden är fit for fight igen, jag tror faktiskt att den kan vara redo för tuffare löpning nu. Igår gjorde jag nämligen min rehab, och de rörelser som smärtat förut (främst när jag gått upp riktigt högt på tå ) ömmade inte alls igår och jag känner inte ens svaga känningar idag. Jag kan inte se ens den minsta svullnad, men det är fortfarande tidigt på dagen.
Att vara smärtfri och ha vant sig vid smärtan är två olika saker. Det finns de som tror sig vara smärtfria när de egentligen bara vant sig vid att smärtan är där, de har slutat lägga märke till den bara. Subtila signaler talar om när stukningen läkt, när senor och ligament tål mer belastning. Jag har fått läsa på ordentligt eftersom det här var min första riktiga skada, av den här typen (dvs något som töjs kraftigt, typ sträckning, styukning eller bristning).
Men nu känner jag inte ens de där subtila signalerna när jag provocerar skadeområdet med rörelser som tidigare smärtade.
Bara för att inte gå i samma fälla som så många andra löpare som kastar sig över tuffare löpning för tidigt tänker jag vara försiktig. Fortsätter rehabträna, fortsätter springa lugnt och i väldämpade skor. Tuff löpning i odämpade dojor får vänta.
Jag vet, det känns som att fotleden är fit for fight. Men det är en vecka kvar till tävlingen, jag har inte råd att slå upp något nu. Better safe than sorry, helt enkelt.
Gillar
Kommentarer
-
Låter som en klok strategi att ta det försiktigt till att börja med. Håller tummarna för att du skall slippa otrevliga bakslag och snart kunna springa precis som du vill :-)
-
Tack, jag ser fram emot att kunna börja lita på kroppen igen :-)
Logga in för att skriva en kommentar.