For tidigt att ropa hej
Kommentarer
-
Vad är det som har hänt med foten och varför beter den sig som den gör?
-
Det är det första kilformade benet (os cuneiforme mediale) som leder mot första mellanfotsbenet som halkar snett ibland, och då låser sig hela mellanfoten. Rörligheten i stortån blir jättedålig och det gör ont att gå. Varför det blir så vet jag inte, det har bara varit så jämt. Naprapaten visade oss en del handgrepp som sambon kan göra för att det ska lägga sig rätt igen, men de går inte att göra på sig själv. Ibland känner jag när det händer och kan snabbt ruska på foten (ser ut som en katt som blivit blöt om tassen) och då kan det hoppa rätt av sig själv, men det är inte fota det är så smidigt. Hade hoppats att extra fotstyrka skulle göra att jag slipper det där, men än så länge har det inte hjälpt. Men jag ger mig inte., förr eller senare måste väl musklerna i foten bli starka nog för att hålla pryttlarna på plats.
-
Aha, jag tänkte att det kanske var en springskada. Jag är ju lite orolig över att jag börjat springa fast jag fortfarande är så tung. Med din envishet så kommer du fixa det där.
-
Nej, det har bara blivit mer uttalat problematiskt i och med att jag springer nu. Förr kunde jag strunta i det, jag gick ändå inte så mycket att det hann börja värka. Men nu är det rätt viktigt att allt sitter som det ska. Stackars naprapaten hade att göra när vi skulle knaka loss foten första gången, hon fick ta i så hon också fick ont stackarn. Men vilken befrielse, vilken känsla när det hoppade rätt. Smärtan hade blivit som ett synfel man vant sig vid successivt. När hon knakade foten rätt var det som att få på sig ett par perfekta glasögon, ovant och härligt på en gång.
-
Låter underbart.
-
Kan man inte låsa fast det eländiga lilla benet med en ståltrådsbit eller nåt? Fast den behöver väl kunna vara rörlig, förstås. Foten är verkligen ett under av ben och muskler, senor och nerver. Och den lyfter oss genom hela livet. Komplicerad historia. Och det låter verkligen smärtsamt. Skön liknelse det där smärtfri och glasögon. Jag har liknande upplevelser med min onda rygg. Man märker inte smärtan till slut. Jag märker bara att jag blir trött och stingslig. Men sen när det släpper - det är som när Lasse Åberg drack mjölk på bioreklamen. Men det är väl ni för unga för att minnas :)
-
Den kommer jag inte ihåg tyvärr, Lasse Åberg är annars en barndomsfavorit :-) Ja, det gör ont när fanskapet halkar snett, men det går över fort när det halkar rätt igen som tur är. Idag känner jag bara en lätt molande ömhet i foten, som om den vore mer än lovligt trött ungefär.
-
Lasse Åberg är en fin människa, tror jag. Den molande ömheten är tröttande. Som ett evigt droppande, ungefär. Hoppas det går över. Funkar det inte att linda foten? Men det blir väl också klumpigt, antar jag.
-
Nja, jag försökte med sporttejp, smamma som vi hade när jag tränade kampsport men det gjorde bara saken värre så jag tror det är bättre att bara låta foten vara tills vidare. Nu är foten helt rörlig igen, så ömheten nu är bara som ett eko ungefär. En kvarvarande rest bara, det går över :-)
-
*beamar en försiktig blåsning med truten på LadyGs lilla fot*
-
Tack snälla :-)
Logga in för att skriva en kommentar.