Galet överraskad
Gamla hundar lär sig sitta de också, men just den här lär sig ganska sakta verkar det som. I Oktober någon gång testade jag min Salomonrygga, och det gick absolut inte att knäppa den. Remmarna var säkert en decimeter ifrån att nå att knäppa. "Attans," tänkte jag besviket "Då kan jag inte springa de allra längsta passen, som tar flera timmar, eftersom jag inte får med mig det jag behöver."
Bild: Av alla sakerna på bilden är det ryggan jag saknat mest.
På de allra längsta passen finns det lite jag behöver och vill ha med mig, extra batterier till lampan, kompass, godis (energi åtminstone), torra kläder och en värmefilt åtminstone. Den nya pannlampan stökade till det lite för mig då batteriet har en så olycklig form att det inte får plats i vätskevästen, som trots allt är en mycket lätt sak gjord för att ha med sig det nödvändigaste på tävling. Fickorna är små, utrymmet begränsat.
Salomonryggan däremot heter egentligen "Salomon advanced skin 12 set" och rymmer 12 liter packning varav upp till 2 liter är vatten. Jag älskar den, men har inte kommit i den på länge. Jag saknade den igår när jag sprang, eftersom batteriet till den nya lampan guppade och störde mig men det var det enda jag inte riktigt kom överens med heller.
Bild: Jag älskar den nya lampan. Jag sprang lätt och avslappnat hela vägen, trots underlaget, eftersom jag såg var jag satte fötterna!
Nu försökte jag i och för sig ha batteriet i innerfickan, det gick inte alls. Jackan satt inte stilla nog för det, och västen kunde jag som sagt inte få plats med batteriet i. Men själva lampan lyste superbra, smart lampa som anpassar ljuskäglan till vad jag gör och hur fort jag gör det!
Eftersom bilarna jag mötte på hemvägen från skogen bländade av vred jag bort lampan, jag tolkade det som att de tyckte lampan var stark. Bilister måste inte blända av för löpare, även om det är artigt och väldigt uppskattat att de gör det.
Så när jag kom hem provade jag på en ingivelse Salomonryggan igen, jag var säker på att jag fortfarande var för stor för den. Jag hade förra testet i färskt minne, hur långt ifrån remmarna var att nå runt.
Den passade.
Det är helt galet. Ryggan passade!
Jag undrar vad mer jag kommer i, egentligen, som jag avskrivit som för smått?
Vikten studsade upp till 77,5kg men det rör mig faktiskt inte i ryggen, eftersom jag kommer i skjortor, klänningar och nu ryggan, som jag inte kunnat haft på länge.
I'm baack!
Gillar
Kommentarer
-
Grattis!
Det är inte bara våg och måttband som kan tjäna som mått på vikten, kläder och andra saker funkar också lika bra👍🙂
-
Tack paloma, jag är helt ställd. Kläderna jag kommer i är inte stretch, så jag kan inte ens skylla på det
-
Grattis ! härligt när det händer saker du
-
Tack aregnisw! Ja, det är jätteskönt!
-
Vilken lycka ...och mycket beröm ska den ha som gjort grovjobbet...så grattis så himla mycket. Du ser ju nöjd och stolt ut på fotot 👏👏
-
Jaaaa! Blev genuint glad av att läsa det här inlägget (känner så igen den jobbiga känslan av saker som inte passar, skaver, stramar...) - när det sedan vänder, revanch!!
-
Tack Bella50, det borde jag göra, senaste gången jag hade ryggan. Jag sprang långpass innan jag visste någonting om Paula, och hade haft en underbar löpning. Tittar du noga ser du i bakgrunden, någon kom t om för att möta mig <3
Jag har saknat min rygga <3
Tack utter, håller verkligen med dig! Det var jättejobbigt att behöva inse att jag inte fick plats i den, men nu kan jag ha den igen! Det känns verkligen som att jag är på gång nu! :-)
-
Härligt! Bra jobbat.
Jag blir så inspirerad av dina inlägg! -
Tack! Vad glad jag blir Eleaor!
-
Superbra jobbat! Ja, vikt är ju bara siffror - hur saker passar är en helt annan sak! Grattis🎉
-
Tack chicha, ja det var det jag tänkte också.
Logga in för att skriva en kommentar.