icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5993234
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
24 april 2014 20:59
5

Inget mirakel

Över 1000km avverkade hittills i år, snittempo i år 6:35 min/km och snittdistans per vecka 61,2km baserat på 16,6 veckors statistik. Om jag inte hakar upp mig på att en vecka börjar på måndagen och slutar på söndagen, utan t ex väljer att se hur mycket jag sprungit mellan fredag och torsdag blir det intressant. Räknar jag den traditionella veckan sprang jag 90,84km förra veckan och 48,91km denna veckan. Men räknar jag löpta pass sen i fredags och till idag blir det 119,72km. Det är inte konstigt att jag är trött kanske, och inte riktigt har något klipp i steget. Det är kanske inte så jättekonstigt att jag tycker det är tungsprunget, trots att det inte avspeglas i pulsen något vidare. Det har hänt flera gånger att jag tänkt att "nu måste jag ha skyhög puls" och så har jag tvärt om rätt låg puls. Dagens 15km tog 1h 38min och det var i sig perfekt i planen, men det gick tungt. Ändå hade jag långpasspuls, dvs ganska låg puls. Min teori är att musklerna är för trötta för att orka jobba så hårt att hjärtat får någon anledning att jobba speciellt hårt. Om den teorin stämmer så kommer det förmodligen att gå undan av bara helvete om två veckor när jag lättar på träningen rejält, dosen löpning nästan halveras. Jag hoppas det blir så i alla fall, annars har jag gnetat och stretat i onödan. :-) All den myckna löpningen gör att jag sover som en klubbad säl om nätterna och äter som en häst om dagarna. Ändå har jag fullt upp att göra för att kroppen ska hinna återhämta sig, men jag tror jag lyckas. Men det kräver planering, tajming och framför allt att man bryr sig om bränslekvalitén också och inte bara mängden. Det upphör aldrig att fascinera mig hur så många löpare kan ta maten som ska ge kroppen det den behöver med en sådan klackspark - "Ash, det reglerar sig självt" - samtidigt som de planerar intervallerna ner på sekundnivå, har örnkoll på pulszonerna och vet allt om hur man periodiserar, optimerar och sköter sin träning. Det låter - i mina öron iaf - som att McLaren skulle bry sig om precis allt när det gäller bilens prestanda utom bränslet... Nåja, om man nu inte hade tänkt sig att vara en formel 1-bil eller en Nascar (som jag tycker är häftigare) utan en vanlig Volvo som puttrar runt så fungerar det väl med lite nutritionistisk laissez faire. Fast redan med bara väldigt lite kontroll och mycket lite eftertanke kan man byta upp sig till en Countach åtminstone. Om man vill, hinner och tycker det betyder något. Hoppas jag inte låter flummig?

Kommentarer

  • 24 april 2014 21:10
    Det blir ganska mycket `löpar-tjat` just den här perioden, dessvärre. Men det är så det måste vara nu ett tag, innan jag drar ner på distansen och (förhoppningsvis) försöker öka farten i stället. :-)
  • 26 april 2014 07:16
    Så jävla flummig ¤;)
  • 26 april 2014 10:17
    Säger Mästaren :-)
  • 27 april 2014 08:27
    Säger mästaren själv. Jävla dåre! Jag har då fan inte sprungit 1000km totalt under mina 25 år på jorden. Men seså, det fixar LadyG på några månader. Va fan!
  • 27 april 2014 09:43
    Absolut :-) Vad ska man med bil till när man har två fullt fungerande ben? :-)

Logga in för att skriva en kommentar.