Inte alltid så jäkla perfekt
För det mesta lever jag ganska sunt. Det mesta av det jag äter kan väl i stort sett kategoriseras som ganska nyttigt eller nyttigt. Inte många saker hamnar i kategorin onyttigt. Men så har vi de där dagarna då det snurrar på lite för fort, och då är det lätt hänt att det första som ryker är matordningen. Så ock för mig.
BILD: Kombinerad lunch och middag. Ibland får man ta vad som bjuds, och det var en förskräckligt god burgare faktiskt.
Jag filosoferade lite över den där burgaren, den var mycket godare än en vanlig sladdrig sak från McD eller Max (förståeligt) och jag uppskattade den betydlligt med än jag trodde jag skulle göra.
Kan det ha varit så enkelt som att det var länge sedan? Jag gillar hamburgare, själva idén med ett stycke kött instucket i bröd med en god dressing och andra smaskiga saker på är jättebra. Ibland är genomförandet inte så lyckat, men man får välja sina matställen helt enkelt. Det kanske är lite som med lördagsgodis, semlor och kräftpremiären? Att det man inte äter så ofta, hinner bli sugen på och längta lite efter blir så mycket godare?
Jag var helt ärligt jätteorolig för att magen skulle spåra ur igen, det var ost på burgaren och friterade pommes, en majonnäsdressing och dessutom coleslaw vid sidan. Men magen uppförde sig. Inga kramper. Det är väldigt binärt det där, antingen går det bra eller så blir det katastrof. Det finns inga mellanlägen helt enkelt. Inga "småkramper" om man äter bara lite för mycket. Det är antingen bra eller smärtsamt.
BILD: Nästa års stora utmaning, 100km i augusti.
Jag får nog anledning att fundera mer över sådant framöver, grundträningen blir lite lidande av tävlingen under luciahelgen men det är inget att göra något åt. När jag väl kommit in i rutinen igen kommer jag få fundera på det där med matordningen, träningen framöver och hur jag ska hinna med helt enkelt.
Tävlingen ja, det är Personliga rekordens tävling i Växjö. Tävlingen arrangeras 13-14 december 2014 i Telekonsultarena av Växjö AIS, och jag ska alltså springa i 24 timmar. Så många varv på banan som man hinner på 24 timmar. Jag borde kunna komma längre än 10 mil, förhoppninsgvis. En avlägsen, framtida dröm är 24 mil på lika många timmar men dit är det mycket mycket långt.
Men jag säger som Gunde: Ingenting är omöjligt!
Gillar
Kommentarer
-
Jo, jag ser fram emot det och himla tur att loppen går till sommaren. Har gott om tid på mig att förbereda mig inför loppen eftersom ett nyckelord för mig är hållbarhet. Jag ska kunna delta med tillförsikt att jag har tillräckligt med kilometer bakom mig för att inte däcka.
-
Det låter synnerligen genomtänkt tycker jag! Tror också att just därför kommer det att gå jättebra när du väl startar :-)
-
Analysera, planera, fundera och grubbla. Mina styrkor i livet.
Men något är annorlunda, för det är december, tvärskumt och jag tränar fortfarande. Tidigare år så har träningen spruckit runt oktober/november så där.
-
Det är väl jättebra? Har du tagit det lugnare? Eller avancerat annorlunda på något vis? Ändrat kosten? Sovit bättre?
-
Ja, det kan man säga. Jag har ju överansträngt träningen tidigare så den här gången har jag verkligen fokuserat på att sköta stegringen enligt plan och inte forcerat tempot.
Onekligen har det funkat hittills :D
-
Det är ju jättebra, ett klockrent kvitto på att du gör rätt! Vad roligt! :-)
Och spännande med tävlingarna, jag hoppas du får blodad tand för det är mycket lättare att motivera sig när man har en rolig tävling att se fram emot. Då är motståndet mot att ge sig ut inte lika högt även om vädret är träligt :-) -
Just Kalmarmilen ser jag fram emot lite extra. Var anmäld till den för två år sen men fick feber och kunde inte springa. Ska bli skönt att rätta till det misstaget.
-
Då hoppas jag på att du får en revansch värd namnet också :-)
Logga in för att skriva en kommentar.