Inte ropa hej än
Det är för tidigt att uttala sig om huruvuida PF är bra eller ej för jag förmodar att vikten jag tappat är vätska, på ett eller annat sätt. Jag har i och för sig legat på ett underskott, om än litet, sen januari men jag betvivlar att man kan gå ner nästan ett kilo på 4 dagar. Det skulle betyda att jag haft ett underskott på nästan 5 000kcal och det betvivlar jag att jag lyckats med även om jag varit sträng. Det där med PF är dessutom något jag försökt anamma de senaste två dagarna, så jag kan egentligen inte tillskriva metoden några fördelar än så länge när det gäller vikten.
Men på nästan alla andra vis fungerar PF väldigt bra än så länge. Jag är belåten med att slippa försöka få i mig frukost utan kan koncentrera mitt ätande till en kortare period före och efter träningen då jag verkligen får äta mig mätt. På det viset slipper jag den jolmiga, uppblåsta känslan av att äta frukost med efterföljande magproblem och jag slipper drabbas av småätardjävulen.
Det jag inte slipper är omgivningens höjda ögonbryn och kritiskt ifrågasättande. Det finns t om en del som går så långt som att hävda att "alla mår bra av att äta frukost". Dessa kallar jag i mitt stilla sinne för Frukosttalibaner, eftersom de för sitt liv inte kan acceptera att alla inte fungerar på samma sätt, och eftersom frukost fungerar för dem så måste det ju fungera för alla. Frukosttalibanen försöker envist övertyga alla om att "det bara är en vanesak" och att "det gäller att hitta det man gillar" utan att lyssna på argument.
Frukosttalibanen kan vara en älskvärd och trevlig person ändå, trots det. Men det gäller att veta vilka i omgivningen som är sådana, så man kan undvika diskutera frukost med just dem. Man behöver ju inte provocera dem, när det är så mycket lättare att undvika samtalsämnet.
Jag är på sätt och vis glad att jag inte på kuppen är vegetarian för då skulle jag nog inte göra annat än försvara min kosthållning. Varför är det så accepterat att attackera andras kostvanor, i synnerhet de som strider mot "normerna"? Är det som är annorlunda så farligt, är vi så rädda?
Kommentarer
-
Hihi, har tidigare varit en sån "frukosttaliban" som du beskriver, men när jag blev gravid med mitt andra barn (ca 17 år sen) så fick jag bara snällt inse att alla inte är frukostmänniskor, jag hade en sån i min kropp då. Hon är fortfarande ingen frukostmänniska, men jag har (tack & lov) kunnat gå tillbaka till min älskade frukost. MEN det jag har lärt mig är just det att alla inte KAN äta frukost. peppkramar till dig i massor
-
Då är du en vidareutveckling av Frukosttalibanen, du har följt med evolutionen och blivit en Sympatisk Person (en SP har bland annat lärt sig att alla fungerar på olika sätt och accepterat det), låter det som :-) Jag tror aldrig jag kunnat äta frukost någonsin, inte så jag mått bra av det. Det är dock först nu på senare tid som jag ifrågasatt behovet av frukost, det kanske inte stämmer att frukost är för alla? SLV har ju haft fel så ofta förr när det gäller mig, så varför inte den här gången också? Vilken tur att vi alla ÄR olika! Tänk vad tråkigt om alla vore lika, vilken grå massa vi skulle bli då... Massor av peppkramar till dig också!
-
Du bor ju i Sverige! Landet lagom där all ska vara likadana :) Vad det än handlar om så sticker du ut får du försvara dig. Jag flyttar mer än gärna hem igen, men det kommer bli jobbigt att komma ihåg att folk strävar efter lagom.
Logga in för att skriva en kommentar.