Inte så illa ändå

Det är verkligen tröttande att gå och handla, oavsett hur smidigt man försöker göra det. I alla fall om man ska veckohandla till hela familjen, det blir mycket att bära och en väldig massa att sortera när man kommer hem. Ibland kommer man på att man glömt saker, lika ofta undrar man hur man tänkte när man lade ner en viss vara i vagnen. Men nu är det gjort för den här gången.

Nu har jag dessutom allt för att bjuda på middag imorgon, potatissallad (egen) och diverse plockmat till i form av lax, kött och kyckling. Det kommer att bli strålande, det kommer att finnas något till alla. Efterrätten blir kanelbakade bananer och glass, receptet finns här: http://www.matdagboken.se/?p=recept&KategoriID=43&ReceptID=1196

Fast maten har gått bra, jag har hållit mig inom ramarna för det rimliga och snart ska vi ha gräddstuvad ungnötslever och kokt potatis. Levern var så fin att det inte gick att motstå helt enkelt! Det känns som att jag hittat flytet nu!

Jag äter något som de flesta kanske inte kallar frukost, men 1 ägg, 1 glas mjölk och i förekommande fall en halv burk keso är väldigt mycket för mig. Nästan för mycket, faktiskt. Mer mat än jag egentligen orkar tänka på så tidigt. Men det slinker ner åtminstone, alltid något. Fast om det gör någon skillnad för resten av dagen vete katten. Jag tycker inte det. Det som gör mest skillnad tycker jag nog är att jag rappar på med middagen så den inte blir så sen som den blir i vanliga fall. Det är nog nästan det som gör mest skillnad för då hinner jag inte bli så vansinnigt hungrig och äter inte lika mycket.