Ironi

Det går kanonbra med löpningen, jag känner mig starkare och snabbare än jag någonsin gjort. Om jag skulle springa halvmaran nu skulle jag antagligen sätta nytt personbästa. Samtidigt känner jag mig lite smått misslyckad eftersom jag fortfarande ligger ett par hekto över 63kg och det är vecka 26 nu. Jag har alltså stått på samma vikt i stort sett en vecka och stampat. Av marginalen är det nu bara några hekto kvar, så det börjar bli dags att sparka igång viktnedgången igen innan jag kommer på efterkälken. Fast jag visste i och för sig att kroppen är tjurskallig, särskilt nu när det är så lite av övervikten kvar. Om jag inte missminner mig skrev jag något i stil med att den är tjurskallig som en gammal get, och det omdömet står fast. I gengäld har det gått oförskämt bra med träningen, så något rätt har det blivit i alla fall. Passet igår gav lite träningsvärk i baken, men det är som det ska. Men det är lite ironiskt ändå, att träningen flyter så bra medan vikten bråkar. I vanliga fall brukar det vara tvärt om för mig. Nåja, omväxling förnöjer.

Kommentarer

27 juni 2013 18:31

Gr8

bästa måttet är kläder, de kläder som har varit för små förut.. passar de nu så är du 100 % på rätt väg pepp :)
27 juni 2013 18:48

LadyG

Tack! Ugh, påminn mig inte... Nästan alla kläder jag äger är mer eller mindre för stora, till och med tightsen sitter löst om benen (vilket är mer än bara lite irriterande för då glider de och korvar sig). Att jeansen behöver livrem är väl en sak, men träningskläderna är ett bekymmer. Sport-BH.arna t ex kan jag inte spänna åt mer, så krymper jag lite till blir det att köpa nytt och det blir dyrt... Ish jag har inte råd att byta garderob en gång i halvåret så här...

Logga in för att skriva en kommentar.