Irriterad
Är det bara jag som blir vansinnigt provocerad av den nya reklamen för en fruktyoghurt som går på TV ibland? Nu köper jag inte fruktyoghurt, jag tycker inte om det, men hade jag gjort det hade jag omgående bytt till en annan tillverkare bara för att reklamen är så jävla korkad att jag faktiskt blir irriterad.
Andra saker som är irriterande är vädret, vikten och bristen på inspiration vad gäller mat. Jag tror jag är på dåligt humör rent generellt faktiskt för så här många irritationsmoment i tillvaron brukar jag inte hitta. Jag skyller på katterna, klockan 3 imorse bestämde de sig för att köra rally. De slutade inte förrän jag steg upp och skällde ut dem. Nu tror jag inte de verkligen förstod vad jag sa, men tonfallet antydde säkert att en pip till så vrider jag nacken av er för jag hörde inte av dem mer sen.
Långpasset igår gick tungt, jag hade att göra gott och väl över 3 timmar för att komma knappt 25km. Fast det var ett tag sedan jag sprang något längre, igår var faktiskt första passet över 19km sedan Stockholm marathon. Så jag ska väl inte vara förvånad, även om jag är lite grinig över att det gick sakta och var tungt. Men det är så det är att springa länge på underskott, i brist på glykogendepåer får kroppen försöka använda fett istället och det är, förutom att det finns mer av det, ett långsammare bränsle än glykogen. Det är svårt att hålla samma höga intensitet på fett som glykogen.
Vad som händer med vikten får vi väl se egentligen, det är lite smått osannolikt att jag håller vikten på den kost jag ätit (jag har varit väldigt noga med matvågen) och inte heller kompenserat för träningen. Det finns något som lite vanvördigt kallas för sälsyndromet, vilket i korthet innebär att man överraskar kroppen med en rejäl stegring av intensiteten i träningen och den svarar med att lagra in mycket vätska. Hög fysisk aktivitet med mycket träning kan bland annat resultera i mer intracellulär vätska, ödem m.m. Detta kan drabba så väl nyfrälsta löpare som mer rutinerade, om man bara stegrar träningen tillräckligt.
Det är det jag brukar kalla paddfaktorn, man känner sig helt enkelt lite svullen och trög samt väger mer än man borde och hyser tvivel om att man någonsin ska kunna springa lätt och ledigt igen.
Det är inget nytt under solen alltså, det är lika irriterande för det.
Gillar
Kommentarer
-
Det är inget att vara ledsen för, här på MD får alla säga vad dom tycker utan att vi ska bli arga på varandra. Lite diskussioner och olika åsikter kan vara uppfriskande tycker jag
-
Tänkte skriva en komentar men den här gången läser jag bar och begrundar, och tycker känslor är viktiga.
Ett trevligt slut på dagen öskar jag eder alla .
-
Detsamma till dig Afkrut :-)
Jag kanske borde lära mig spola förbi reklamen jag med, det kanske blir lugnast så ;)
-
Janina, du har en positiv syn på livet. Var glad för det! Absolut inget att be om ursäkt för! Tips i forts: skriv inte "gör så här", skriv istället "jag gör så här", så tar ingen illa vid sig förhoppningsvis.
Logga in för att skriva en kommentar.