Jag är ursäktad

Strax över 67 kg i morse, men jag anser att jag är ursäktad. Musklerna är väldigt vätskefyllda fortfarande, något som bland annat gör att jag har lite svårt att röra mig normalt. Men det gör inget, jag är så nöjd ändå. Vi promenerade 7-8 km igår och hade tänkt gå idag med, benen mår bättre när jag får röra på mig, även om det inte går så fort.

Något jag reflekterat över är att jag ler väldigt mycket när jag springer. Det är inte så att jag tänker på det under löpningen, däremot ser jag på i stort sett alla bilder att jag ser så himla nöjd ut. Så det är kanske inte så konstigt att de senaste veckorna har varit de mest miserabla på mycket länge. Framtiden ser enormt mycket ljusare ut.

Igår gjorde jag vegetariska biffar igen, jag har fortfarande inte hunnit skaffa varken nötmjöl, sesamfrön eller fiberhusk men jag hinner. Vi ska handla fler gånger

Istället för enbart sojabönor tog jag hälften sojabönor och hälften kikärtor, ungefär 500g sammanlagt. 2 ägg räckte nästan för att ge det en bra konsistens, inte riktigt men nästan (det blev lite smuligt och höll bara precis ihop) och dessutom mixade jag ner en hel piri-piri i smeten tillsammans med de andra kryddorna (bl a paprika, svartpeppar och salt). Stavmixern fick jobba rejält den här gången och det blev inte så många hela bitar av varken ärtor eller bönor kvar.

Det blev jättegott! Chilifrukten satte trevlig smak på biffarna och eftersom jag råkade steka dem lite längre än jag hade tänkt fick de en trevlig skorpa som gav ytterligare en smakdimension och en annan textur.

Däremot ska man nog servera dem till något annat än ris, någon sorts mos hade nog varit bättre. I och för sig hade jag en kall yoghurtsås med vitlök till men det kändes som att mos hade varit bättre.

På kvällen käkade vi tacos på resterna av den vegetariska pastasåsen, det blev en hel del över och den lämpade sig ypperligt att ha i tacobröd tillsammans med zucchini, paprika, lök, champinjoner, ost och vad man nu gillar till. Hade jag gjort såsen mer rinnig hade den inte fungerat som tacofyllning, men jag föredrar pastasås som inte behöver sked för att gå att äta. Den får gärna vara lite stabilare, nästan stapelbar. Då gillar jag den

Jag tror inte det är en bra idé att använda rullen vi skaffade riktigt än. Den är hård och musklerna väldigt ömtåliga fortfarande, däremot kommer rullen väl till pass senare tror jag. När jag tränat mig stel av andra anledningar än att musklerna är tröttkörda. Men riktigt än törs jag inte börja använda den. Som tur är ställer fästmannen upp och masserar mina trötta muskler, det finns få saker som klår ett par händer för att ge musklerna en rejäl omgång och skynda på återhämningen!