Jag tror inte på förbud

Jag tror inte på förbud. Eller att bara ta bort saker ur kosten. Det är sällan gångbart att bara ta bort saker för hjärnan. För nånstans fyller godiset eller kakan en funktion. Den kanske botar tristess. Tröstar. Den är kanske bara god, eller en vana? Oavsett anledning blir det en kamp mot å ena sidan din medvetna vilja och å andra sidan ditt undermedvetna eller vad man nu ska kalla det. Hur många val gör du när du handlar som är rutin? Gammal vana? Inlärt beteende? Jag tror inte på förbud mot t ex godis. Däremot tror jag på att ta upp sina problem till ytan, synliggöra dem och ta ifrån det undermedvetna makten. Man kan göra det på många sätt: genom att göra inköpslistor, matschema, matlådor till jobbet, bestämma vilka mellanmål man ska ha i veckan och träna sig i att stanna upp och ifrågasätta sina val emellanåt. Men har man ett godismonster inom sig kommer det att ta över om du inte dresserar det. Lördagsgodis är en inte allt för dålig tanke. Vet man att man får, bara inte just nu, blir suget lättare att stå emot. Om man intalat sig att "aldrig mer" däremot kan suget ta över och istället för att inte äta godis alls trycker man huvudet fullt och sen sitter man där med ångesten. Men som sagt, det är bara vad jag tycker och tror. Så fungerade det för mig. Nu äter jag inte godis alls längre. I och med att jag förvisade mitt godismonster till lördagarna blev det lättare att hantera i veckorna. Jag vet inte riktigt när det hände, men en dag hade jag råkat döda godismonstret, det svalt väl ihjäl kan tänkas. Jag tror att det i brist på uppmärksamhet bara tynade bort helt enkelt. Rutinen tog över, lördagsgodiset var en vana och ibland blev det inte av att vi köpte lördagsgodis heller. Och mitt i rutinerna och nygamla vanor fanns det ingen plats kvar för ett godismonster ingen lyssnade på. Jag vet inte riktigt, det kan ha haft med löpningen att göra lite också. För jag upplever det som nästan oförskämt mot kroppen att tanka den med skräp-bränsle när den jobbat hårt och bra. Inte sjutton tankar man en formel 1-bil med smustig diesel? Kanske - men jag är inte säker som sagt! Jag önskar nu i efterhand att jag hade fört lite dagboksanteckningar eller något i den stilen. Minnet kan ju försköna ibland, kanske var det en hårdare kamp än jag vill minnas det som nu i efterhand..? Men oavsett vilket så tror jag fortfarande inte på förbud :-)

Kommentarer

11 april 2011 00:19

pottpott

Helt rätt, som vanligt. Det känns som att vi ganska ofta har samma saker att säga du och jag. Tur att du har orken och viljan att dela med dig av dina kunskaper i sporrande blogginlägg så att andra får ta del av det också :)
11 april 2011 00:28

wellne65

Håller helt med pottpott:-) Det är tur det finns någon som orkar skriva allt det som även andra funderar på men inte får på pränt! Kram
11 april 2011 01:31

jennyb

Du är en av de människor jag verkligen anser säga den ena vettiga saken efter den andra. Hoppas att folk tar till sig det du skriver för dina ord är em bra hjälp på vägen för många som inte riktigt hittat rätt än.
11 april 2011 04:07

Bummlan

Kan inte annat än att instämma i allt! Jag tror inte heller på förbud. Inte mot något livsmedel. Men jag tror på aktiva beslut och realistiska mål. Precis som du är inne på, LadyG.
11 april 2011 08:12

Yrla

hej skönt att du har dödat godismonstret var nog en bra inställning o att du bara åt först på helgen. Bra gjort. hälsn yrla
11 april 2011 10:38

Thyndra

Lördagsgodis är bra och tänk på att det aldrig är längre än 6 dagar till lördag :)
11 april 2011 18:52

Greebo

*håller upp en fickspegel framför LadyG´s godismonsters mun för att dubbelkolla. Petar lite förstrött med samuraisvärdet på monstrets mage* Ja, helt död! :P

Logga in för att skriva en kommentar.