Kämpar

Jag gnetar på, vad annat kan jag göra? Hur otroligt det än verkar, och hur osannolikt jag än tyckte det lät när maken föreslog det så kan det mycket väl vara så att jag redan fått börja brottas med vårdepression - i februari!

Nåja, vi har krokus i gräsmattan också, så varför inte? Ingenting är som det borde längre. 

När har väl hade öppnat mina ögon för möjligheten började jag se mönstret; sover massor utan att vakna utvilad, håglös och dyster, vill göra en massa men orkar inte. Om det är så, så vet jag ett effektivt botmedel: Löpning.

Men, nu är det ju rätt taskigt väder ute så jag tog Netflix med mig i telefonen och ställde mig på löpbandet igen, 3 timmar i lördags och 3 timmar i söndags. Ja, det chockade nog kroppen en del men det är inget jag inte gjort förut. Om jag snabbt vill komma i form och kunna springa långa distanser behöver jag träna enligt följande:

Måndag: vila
Fredag: vila

Block 1:

Tisdag: 90 minuter löpning, insprängt i passet: långa intervaller eller fartlek
Onsdag: 60 minuter lätt jogg
Tosdag: 90 minuter löpning, korta intervaller eller backe insprängt i passet 

Block 2:

Lördag: 3 timmar långpass
Söndag: 3 timmar långpass

När jag var i som bäst form kom jag nästan 4 mil i block 1 och 6 mil i block 2. Eftersom en sån här vecka sliter bör den följas av en snällare vecka, där man sänker farten och kanske till och med plockar bort onsdagspasset så man hinner tillgodogöra sig träningen också.

Eftersom det här schemat inte rymmer styrka får jag hålla tummarna helt enkelt, att det jag byggt upp räcker för det jag vill göra. 

Jag har knappt 3 månader på mig till maran, så jag kommer inte att förlora några enorma mängder muskler under tiden men jag kommer sakna rutinen. Men jag behöver verkligen mina vilodagar i det här schemat, jag har verkligen försökt kombinera men antingen gör jag fel eller så vill jag för mycket.

När jag väl bestämde mig för det här, när jag mentalt slog näven i bordet s a s kändes det genast mycket bättre.

Så nu sitter jag och värker av trötthet i benen, inget nytt i och för sig men den här gången är jag lite nöjdare än vanligt. På 6 timmar i helgen hann jag 42,8km 

Utan makens insats, han tog hand om Paula undertiden, hade det förstås aldrig gått. Jag kan inte nog understryka vilken underbar och snäll man jag har, så förstående och omtänksam. Vad ska man med Alla hjärtans dag till när han gör alla dagar till vår dag? 

Men vad sjutton ger man någon i födelsedagspresent som inte har några direkta hobbies och som tycker sig ha allt? Han är järnspikar så svår att skaffa presenter till redan i vanliga fall, men snart fyller han jämt och då vill man ju fixa något.

Bild: Vår lilla glassälskare.

Paula ska börja vila på förskolan nu, eftersom hennes dagar blir lite längre. Delvis behöver vi arbetsro men också tror jag det är bra för henne, hon trivs ju dessutom så det gäller att passa på. Eftersom det är förskolan så kanske hon kan somna utan vällingen, hon brukar vilja ha en flaska hemma. Men nya plats, nya omständigheter, nya rutiner; jag tror att det kanske kan fungera. Vi ska i alla fall utvärdera i två veckor och se vad som händer.

Kursen tuffar på, jag har fått många bra infall och förslag. Det är givande att gå kurs, den här gången tar vi upp gestaltning i olika former. Istället för att skriva Han är arg skriver man att han smällde igen dörren, eller som en föreslog Han slog åtminstone inte ihjäl någon. 

Vi har jobbat en hel del med perspektivet också, och jag har lärt mig att det där med jag-formen inte tilltalar mig så mycket egentligen men det är ett användbart perspektiv om man vill förblinda läsaren och inte ge dem hela bilden - vilken huvudperson vet någonsin allt? Ja det är väl om man läser bibeln då, det är väl undantaget som bekräftar regeln.

Det blir enormt stökigt att ge läsaren information som inte huvudpersonen ska ha, till exemepl vad som händer på en annan plats samtidigt. Visst kan det komma SMS eller brevduva, men efter några gånger börjar det bli krystat och genomskinligt. 

Men jag ska ge det några chanser till, om inte annat för att jag gillar utmaningar och det brukar ge något att utmana sig själv, tänja sina gränser och se vad man kan åstadkomma.

Jag hoppas jag kommer in på fördjupningskursen i höst, då man ska jobba med ett specifikt projekt. Jag har flera jag kan välja på, men jag tror jag vet vilket jag skulle vilja greja med. Om jag kommer in.