Långlöpning, och en förbaskad massa ungar
Igår sprang jag den av mina rundor som är absolut längst, 25km. Det tog lite tid eftersom 15km av sträckan går genom skog och består av en hel del branta backar. Ändå kapade jag nästan 11 minuter på tiden, bara genom att vara bättre förberedd än förra gången.
Enda gången jag äter godis är på långpassen. Förra gången glömde jag godiset, och fick mer eller mindre gå/lunka hem eftersom energin tog slut vid en si så där 16km. Jobbigt. Igår däremot hade jag en Snickers med mig som jag satte i mig vid 14km ungefär. Vis av skadan valde jag att stoppa i mig godiset innan energin faktiskt tagit slut, det är liksom försent då. Man måste fylla på innan man får soppatorsk, annars gör det ingen nytta.
Själva löpningen i skogen är jag otroligt nöjd med, hittade rytmen och det flöt väldigt bra. Stannade till vid en McDonalds på hemvägen och köpte en cola för att fylla på med vätska, jag hade bara 14dl med mig (mer får inte rum i vätskebältet) och på McDonalds bryr de sig inte så mycket om vad man är klädd i bara man har pengar.
Vilket oväsen det var - ungar överallt som skrek och bar sig åt, stressade föräldrar och en allmänt rörig stämning. Ljudnivån, i synnerhet för mig som kom från skogen, var olidlig. Köpte min cola och bad om vatten i kassan och smet så fort jag kunde. Vilket hemskt ställe! Eller, egentligen är det inte fel på McDonalds utan alla vuxna som låter ungarna fara och skrika hur de vill. Nåja, det är inte mina battingar och inte min huvudvärk så de får väl skylla sig själva när de står där med tonåringar som varken lyssnar eller bryr sig. Fast nu fick jag en påminnelse om varför jag undviker snabbmatshaken för det mesta. Det är inte enbart det de serverar utan även klientelet jag undviker.
Tystnaden i skogen är underbar i jämförelse. På det viset är jag nog en enstöring, för jag gillar inte folksamlingar, stök och skrik. Jag ogillar ungar som springer omkring - de har ju synfält som är marginellt större än en blinds och ett uppmärksamhetsspann som enbart matchas av en guldfisks. Eller, ungarna får väl vara hur ouppmärksamma och blinda de vill, bara de ger tusan i att springa på mig och kliva på mig, jag vill ju bara vara ifred och slippa besvara en massa frågor om GPS-klockan, vätskebältet eller vad det nu kan vara de får syn på. Om fem minuter har de glömt vad de frågade och de är inte intresserade av svaret, så varför besvärar de mig!?!
Nej, jag ska nog undvika såna ställen, jag blir bara frustrerad. Nästa gång köper jag en liten cola i macken bredvid. Där lär jag inte bli besvärad av något annat än kassörens nyfikna blickar.
Kommentarer
-
Haha...Jag älskar jobbiga och frågvisa ungar :) Tycker det finns en viss charm i deras nyfikenhet. Även om de sedan glömmer bort vad man sa eller kanske aldrig ens hörde vad man sa från början :)
-
Hej! jag är mest nyfiken på hur lång tid det tar för dig att springa 25km.
-
Stökiga ungar stör mig inte så mycket (beror lite på deras ålder dock), men däremot föräldrar som inte ser (och säger till) att deras barn stör andra stör mig enormt! Mina töser har inte fått springa och störa på såna ställen (det har dom fått göra hemma) men ändå sitter jag här med en oregerlig tonåring... Längtar förresten tills jag kan springa såna långdistanser....
Logga in för att skriva en kommentar.