Långsiktigt mål kanske?

Martin Berkahn skrev för ganska länge sedan på sin blogg Leangains om något som känns lite bekant ("Fuckarounditis", jag kan inte översätta det på något bra sätt) här: [LANK]http://www.leangains.com/2011/09/fuckarounditis.html[/LANK] Lite enkelt förklarat kan man säga att man drabbats av en oförmåga att strukturera sin träning och få någon sorts framgång, så att man även efter 5-10 års någorlund regelbunden träning fortfarande inte når upp till en viss standard. För att kunna kalla sig "stark" enligt Martin Berkan bör en kvinna klara följande: Bänk = kroppsvikten (kv) x 0,9 Böj = kv x 1,5 Mark = kv x 1,8 En kvinna som väger 65 kg bör alltså kunna ta 58,5kg i bänk, 97,5kg i böj och 117kg i mark om hon tränat regelbundet i 5 år. Nu har jag bara styrketränmat regelbundet i några månader i sträck, sen har jag av olika anledningar glömt av det och fått börja om när jag väl kommit på att jag behöver stryketräna. Klassiskt fall av "fuckarounditis" med andra ord, och jag skulle nog kunna hålla på så där också och stå där om 5 år och inte kunna lyfta, pressa eller böja så mycket som jag skulle vilja. Personbästa i bänk är 40kg, 50kg böj och mark har jag kört en eller två gånger på 40kg men det får väl räknas som personbästa då, antar jag. Mediokert som bäst. Nå, nu har jag ju lite långsiktiga mål att ta sikte på, mål som sträcker sig över längre tid än bara en säsong.

Kommentarer

14 januari 2013 21:41

LadyG

Nej, han skriver inte så mycket om kvinnor egentligen. Tyvärr är han ganska fokuserad på män och manliga prestationer.
15 januari 2013 07:49

Greebo

Haha! "Fuckarounditis" - ett härligt ord i klass med "fattitude"! XD

Logga in för att skriva en kommentar.