LadyG tar nya tag!

16:8 5995888

Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.

4 januari 2012 19:04

Mätt? Nöjd? Koma?

Jag noterade en intressant detalj, nämligen att nu för tiden slutar jag äta när jag är nöjd vilket är mycket tidigare än förr. Förr, på den gamla onda tiden, fortsatte jag äta tills jag blev mätt och sen hann mättnadskänslan ikapp och jag blev övermätt. Nu var det länge sen jag drabbades av `koma` eller den där otäcka känslan av att vara övermätt. Jag tror att det spelar en viss roll att jag äter långsammare och tar mig tid att faktiskt sitta ner och äta i lugn och ro. Kroppen hinner med att registrera maten, mättnadskänslan kommer inte på efterkälken och jag slipper paltkoma. I vilket fall som helst stämmer mina erfarenheter med de studier som gjorts på området, nämligen att det finns en koppling mellan att äta fort (för fort) och fetma. [FET]Deltagare som skrivit att de åt snabbt och tills de var mätta hade högre BMI och totalt energiintag än deltagare som varken åt snabbt eller tills de var mätta. Forskarna fann att deltagare som åt snabbt och till mättnad hade tre gånger högre risk att vara överviktiga än män och kvinnor som inte åt snabbt eller tills de var helt mätta. Forskarna skriver att dessa bägge ätbeteenden förstärker varandra.[/FET] Källa: [LANK]http://www.nymedicin.com/news/2008/10/27/Ata-snabbt-tills-man-ar-helt-matt-okar-risken-for-att-bli.html[/LANK]

Kommentarer

4 januari 2012 19:08

Twix

Säkert sant, jag är själv en sådan som alltid varit klar först vid bordet, ätit snabbt, mycket och blivit proppmätt, försöker börja äta saktare men det är svårt, vanan sitter ju i, har ätit så hela mitt liv, men någon gång ska man väl lyckas vänja om sig.
4 januari 2012 19:10

LadyG

Det tar lite tid, men man vänjer sig faktiskt. Viktväktarnas knep att räkna till tio mellan varje tugga (eller om det var att man skulle tugga allting minst tio gånger) fungerar ju rätt bra på det viset, lite som en broms. Jag tror det var VV som tipsade om att man ska släppa besticken mellan varje tugga också. Det är inte lätt att bryta en vana men det är verkligen värt det :-)
4 januari 2012 19:13

Twix

ja som det är nu så är man ju klar före alla andra vid bordet och får sitta å titta på när dom äter färdigt :) bättre ta det lugnt och sitta å njuta :)
4 januari 2012 19:15

LadyG

Pratar man mycket vid bordet äter man av förklarliga skäl saktare ;) :-)
4 januari 2012 19:16

Twix

ha ha får börja surra mer då :)
4 januari 2012 19:31

Bummlan

XD Räkna till tio mellan varje tugga var kul! En sån lunchrestaurang skulle jag vilja gå på. :) Däremot så tuggade jag allt tjugo gånger ett tag. Smärtsamt för en hetsig person. Men maten blev godare och smakade mer och jag blev snabbare mätt. Sen märker jag också att min kropp säger till om nyttigare mat när jag tränar än när jag inte gör det. Inte blr det lika mycket småplockande heller. Så för mig stämmer inte det där träningssuget som de pratar om. För mig blir det tvärtom. Jag äter mindre och bättre. Kanns det igen? Läste (i väntan på en kompis på lunchdate idag) Friskis & Svettis` senaste blaska. Där var det en kille som beskrev exakt samma sak. Men antar att vi - som vanligt - är olika ;)
4 januari 2012 19:34

LadyG

Jag tycker det känns lite som att jag inte vill "smutsa ner" kroppen med skräp när jag nu en gång varit så duktig och tränat, men jag trodde det bara var jag just eftersom jag ju hört om det där suget och aptiten :-)
4 januari 2012 19:45

Bummlan

Vi är tydligen några stycken :) Jag kan komma på mig med att vara på väg till biscottiburken och sen bara stanna upp och känna efter. Och då vill jag ha ett äpple istället. Men insiktsfull tanke med "att inte smutsa ner kroppen". Ligger mycket i det. Träning är bra!!!! Och kul!!!!
4 januari 2012 19:51

LadyG

Absolut! :-) Känner jag efter inser jag ibland det är törstig jag är, eller bara uttråkad/sysslolös och [KURSIV]då [/KURSIV]ska jag banne mig inget ha. :-)
4 januari 2012 19:55

Bummlan

Ja men den känner jag igen också. Ett glas vatten eller att göra nåt vettigt har motat många onödiga kalorier i grinden :-) Sen har jag kommit underfund med att jag hatar att känna mig mätt. Jag äter hellre lite oftare. Funkar bäst när jag är själv hemma. Då blir det inte så mycket kött, sås och potatis. Och tusan så mycket enklare har jag att hålla mig från småplockandet på stående fot nu när jag befriat mig själv från frukosttvånget.
4 januari 2012 20:34

LadyG

Om jag inte blir påmind kan jag faktiskt glömma att äta, det är helt sjukt! Som tur är har jag en familj som kommer ihåg sånt där :-) Slippa frukosten är en välsignelse tycker jag och jag fick höra nu när vi var hemma att pappa är precis likadan! Han är inte heller frukostmänniska, men tvingar sig att äta ändå!

Logga in för att skriva en kommentar.