Man får ju pyspunka för mindre
Verkstaden tog sin lilla tid på sig, men nu har vi fått slutsumman för äventyret med rådjuret och det kommer att svida ordentligt precis som jag misstänkte, även om det inte är något vi får nedslag på besiktningen för, om man ska tro Mekonomen. Nästan 13 000:- går skadorna på, och då har vi ändå redan strax över 7 000:- i planerade åtgärder som måste göras (byta bromsbelägg t ex). Jag fick lite mental pyspunka av det här, de ekonomiska marginalerna är inte så vidlyftiga att vi tar en tackling av den här storleken utan att blinka direkt.
Förbannelse att jag lyssnade på de som tyckte att vi inte behövde helförsäkring på en gammal bil, det är ju i synnerhet de man behöver det på (har jag lärt mig nu). Det är en jävla skillnad på 5 000 eller vad nu självrisken skulle gått på med helförsäkring och nästan 13 000:- riksdaler.
Bild: I väntan på maten på Suzis café. Tålamod är en dygd påstås det.
Paula är en underbart fascinerande liten unge som fortsätter att överraska och glädja mig. Jag fortsätter att prova maträtter på henne, det mesta går ner. Kalops, burgundisk köttgryta, levergryta, köttfärsrätter av nästan alla slag, woker, broccoli, sönderplockad brysselkål, haricot verts, jag skulle kunna göra listan väldigt lång. Barnet äter det man sätter fram, mer av visst och lite mindre av annat. Än har hon inte matvägrat, även om jag märker att vissa saker inte lockar lika mycket som annat.
Bild: Pannkaka är lätt att veva ihop på morgonen som omväxling till gröten.
Pannkaka äter hon själv, med bestick i början och fingrarna när hon ledsnat på att trassla till det för sig. Hon är fortfarande bara 1 år och 3 veckor gammal så det känns lite tidigt. Å andra sidan kissar hon på pottan också, när vi förstår hennes signaler och hinner förflytta henne dit, och hon går längs barnsäkerhetsstaketet vi har på övervåningen som skydd mot trappa och annat farligt.
Vi kommunicerar också, det vet jag nu med säkerhet. Hon pekar, jag gissar. "Tack tack" kan betyda allt från "ge mig den" till "det där tycker jag är bra" medan "nej nej" är negativt, något som vi ska sluta med eller något som är fel. Är det riktigt galet blir det "aj aj" istället. Om hon gnuggar sig i ansiktet med baksidan av handen är hon trött och vill ha en flaska välling och sova. Om hon tuggar och smackar vill hon ha mat, eller något att tugga på i alla fall (sen får man gissa sig fram till vad). Vet inte om det är tidigt eller inte, men det känns som att hon är ju så liten fortfarande!
Bild: långkok är trevliga saker.
Det senaste som förvänade mig var att hon gillade burgundisk köttgryta, en köttgryta som får koka i minst 2 timmar med bland annat vin, tomatpuré och en massa kryddor. Köttet blir mört, alkoholen kokar bort och kvar blir bara syran. Det är ingen idé att köpa burkmat längre, hon ratar den om hon vet att det finns hemlagat i kylen och jag svär på att hon vet hur portionsförpackningarna ser ut och att de innehåller mammas mat..!
Jag tänker inte beklaga mig, jag är djupt tacksam över att barnet äter det mesta. Men jag tänker inte påstå att det är tur heller, för det tror jag inte. Paula har fått vara med sen dag ett när vi äter, måltiderna är familjestund för alla. Här nattas ingen innan middag, här äter alla tillsammans och umgås åtminstone en gång per dag om inte annat. Det tror jag har skapat ett intresse för mat, eller kanske väckt det tidigare än annars skulle ha varit fallet. I början låg hon i en babyinsats till Tripp Trapp-stolen, och när hon kunde sitta fick hon sitta med oss. Vid 4 månader fick hon provsmaka så mycket hon ville, BHV pratade om smakportioner men om jag hade gett henne bara lite och inte mer än smakportioner hade besvikelsen varit enorm. I det fallet lyssnade jag hellre på Paula än BHV.
Och jag tror faktiskt jag gjorde rätt som lät hennes naturliga nyfikenhet styra. Vissa barn blir tidigt intresserade, andra inte och jag tror stenhårt på att man ska utnyttja det, istället för att tro att någon standardiserad mall i något formulär i en dator vet bättre. Det känns som att det är ett fönster där, när sinnena är öppna för intryck och nya idéer. Ju mer man uppmuntrar utforskandet av smaker, konsistenser och dofter ju roligare blir det att utforska, det blir en cirkel som matar sig själv (om ni förstår hur jag menar).
Har man oturen att det där fönstret är kort, eller man missar det av någon anledning (kanske för att man lyssnar på BHV för mycket) så får man vackert vänta till nästa gång barnet känner sig redo att utforska det området. Man kan inte forcera nyfikenheten, men ge barnet allt annat det behöver i form av trygghet och kärlek. Så kommer nyfikenheten tillbaka i sinomtid, fönstret öppnar sig igen.
Just nu känns det som att det är hennes språkfönster som är vidöppet. Hon är extremt nyfiken på ord, pekar och tittar koncentrerat på munnen när man pratar. Pekböcker är toppen, eller gå omkring i huset och titta på tavlor. Hon gör ljud som låter som ord, vokaliserar och bygger nonsensmeningar. Jag tror hon testar ljud helt enkelt, vilka hon kan göra, och vilka som fungerar ihop. "Mamma", "Pappa", "Tack tack", "Aj aj", "Nej nej" och "Katt" kan hon redan. Nu är hon på jakt efter fler.
Det är verkligen imponerande vilka mängder färdigheter små barn tillgodogör sig. Inte konstigt att hon somnar runt 20 på kvällen och sover till 7, ibland 8, på morgonen bara vi tankar henne med välling en gång på natten också.
Gillar
Kommentarer
-
Hon håller på och förändrar utseende också! Hon var mer lik dig tidigare nu ser man att hon har drag av någon annan också. Den någon annan är säkert pappa men honom har jag inte sett. Hon är så underbart glad och goooo!
Jag födde upp mina barn med precis den metoden som du använder och de har mått bra. Man kan undra var alla konstiga direktiv och mallar kom från. Min dotter tyckte bäst om komjölk direkt från farmors kossor.
Burgundisk köttgryta är riktigt smarrigt, bäst dagen efter då den fått gosa till sig.
-
En av mina absoluta favoritbilder
Senast uppdaterad 20 september 2018 20:44
-
Vilken underbar bild❤️Tänk om alla världens barn skulle få den värmen, närheten och kärleken och visst liknar hon sin pappa särskilt på den där glada bilden ser man hans drag väldigt tydligt.
Sköt om er!🤗
-
Jag håller med dig Tita, jag tycker jag ser honom i hennes ansikte och vissa miner. Hon har mycket från fädernet, till min stora förtjusning
Där, mitt över hjärtat, är hennes favoritplats när hon är ledsen och vill bli tröstad. Det är i och för sig min favoritplats också, vilken tur att han har en rymlig famn -
Gulligt!! Ni är en fin familj!❤️
Logga in för att skriva en kommentar.