Mysdag

Idag blir det vila, kanske en promenad i solen och i stort sett enbart livslust och glädje. Solen lyser, fåglarna kvittrar och balkongen är så grön och fin. Jag är nöjd med livet. Vi har det förskräckligt bra i det här landet. Vi har fred, vi har trygga hem att bo i, ingen behöver svälta, vi har en fungerande infrastruktur och vi är bland de mest jämställda länderna i världen. Visst har vi en hel del kvar innan det är perfekt, men det är baske mig rätt bra nu med. Ibland uppskattar vi inte det vi har och det vi åstadkommit tillräckligt känns det som. Varför är svensken så feg när det gäller att visa sina patriotiska känslor? Varför är det så fult att vara stolt över att vi byggt ett bra land? Jag vet inte, men jag vet att engelsmännen t ex har gott om låtar att skråla med i och som lyfter den patriotiska känslan. [KURSIV]Land of Hope and Glory[/KURSIV], [KURSIV]Rule Britannia[/KURSIV] och [KURSIV]God Save the Queen[/KURSIV] de mest kända. Det är nog mest ett symptom dess värre. Vi flaggar sällan, och motvilligt. De flesta kan bara en av de två vedertagna verserna i "Du gamla du fria" och väldigt få känner till att det finns fyra verser sammanlagt. Få vet varför vi firar 6:e juni och ännu färre vet att det finns mer än en anledning att fira. Jante har slagit ett hårt grepp om patriotismen i det här landet, tyvärr. Jag vet som sagt inte varför det är så, att vara stolt över Sverige och det vi åstadkommit rynkas det på näsan åt. Som om det vore något fult. Det enda som är fult i sammanhanget tycker jag är att kokettera med sin okunskap i ämnet och försöka låta som om det vore något bra att inte veta något om landet man bor i eller den historia som gjort att vi är de vi är och bor i ett land med de förutsättningar vi har. Historielösheten är det enda fula. Att älska sitt land och vara stolt svensk däremot är inte fult.

Kommentarer

8 juni 2013 22:17

mumma

"jättehärlig balkong" ja gillar också när de grönskar ;)

Logga in för att skriva en kommentar.