LadyG tar nya tag!

16:8 5996155

Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.

12 juni 2012 12:38

Nervöst i halsen

Igår hade vi abborre till middag, och hur byxad och urbenad den än är så kan det finnas ben i den. Finns det ben i fisken hittar jag den, vanligtvis med svalget/halsen. Så även igår. Universalbotet näppeligen tuggat knäckebröd verkar dock ha fungerat för idag känns det som att benet är borta. Jag är lite öm där det fastnade men inte alls som igår. Men så [KURSIV]nervös [/KURSIV]jag blir när det händer. Jag avskyr ben i fisk, det är en av anledningarna till varför jag är så känslig när det gäller fisk. Lax är en sak, där är benen så stora att det inte går att missa. Men abborre, strömming och sånt... Små fiskar med små jävla ben. Jag fattar inte varför jag envisas med att försöka lära mig äta sån fisk. Jag kan ju faktiskt hålla mig till fiskar jag litar på.

Kommentarer

12 juni 2012 12:50

salsasyrra

Jag är likadan när det gäller benen i fisken, kan till och med känna att det är fiskben i böcklingpastej, hur det nu kan vara möjligt?? Det är obehagligt att få ett fiskben i halsen oavsett storleken, svårt att få upp eller ner..Jag håller mig bara till färdigrensade fiskar och köper vi något annat får maken snällt se till att alla benen är borta från fisken innan jag stoppar det i min mun..Så håll dig du till dem fiskarna du litar på:)
12 juni 2012 17:12

LadyG

Benen är mycket obehagliga, oavsett om det är de där små mjuka eller de hårdare. Filéer från fiskhandlaren brukar för det mesta vara helt benfria men jag känner ändå efter väldigt noga med fingertopparna före tillagningen och petar sönder fisken på tallriken men frenesi. Lustigt nog har inte min ben-noja spridit sig till döttrarna, som jag var rädd att den skulle göra. De äter fisk med stor glädje, och bekymrar sig inte alls för ben - och får inga i halsen heller! :-)

Logga in för att skriva en kommentar.