Nu styr vi upp det här

Igår planerade jag först och stod med vågen och pillrade i efterhand. Jag höll mig till mina kalorier och jag fick till motion som hette duga, och resultatet lät inte vänta på sig. -0,6 kg, det lär ju vara vätskan jag samlade på mig men det känns bra att göra sig av med den. Jag är fortfarande knappa kilot ifrån lägstanoteringen, men jag hyser hopp om att slå nytt personbästa i lägstavikt redan före helgen.

Bild: Så här går det när man planerar först och lägger upp mat sedan.

438 kcal. Det är inte mycket för att vara middag. Men volymmässigt är det en annan femma, det tar t ex en faslig tid att knapra i sig 74g rå, strimlad vitkål. 100 gram riven morot är väldigt mycket morot. 121 g brysselkål, 98 g broccoli, 44 g surkål och en slev mathavre (52g kokt, vilket motsvarar ungefär 26 gram okokt). Fisken landar oftast runt 90 g. Till detta, créme fraiche chili & paprika, rejält smakstark så det räcker med 0,5 msk.

Stapeln, när man lagt upp allt det där är imponerade. Och lite svår att börja attackera. Men det går. Det tar tid. Och när jag väl fått i mig hela tallriken har de där stipulerade 20 minutrarna garanterat gått, mättnadskänslan har hunnit med. Jag känner inget sug eller behov av att ta mer, ta något mer, ta något annat. 

Bild: Paula fick en födelsedagspresent som hon verkligen gillade!

Bamsegympa-spelet innehåller stora kort i olika färger med tydliga enkla instruktioner, en färgglad tärning och små markörer. Egentligen ska man lägga ut markörerna på bordet, slå tärningen och ta ett kort i den färg tärningen visar. Om man klarar av att göra rörelsen får man behålla kortet.

Men så körde inte Paula och jag. Hon och jag slog tärningen varannan gång och hjälptes åt att göra rörelserna. På det viset gick vi igenom alla 30 rörelserna, full rulle! Man hoppar jämfota, klappar på knäna, rullar, ålar sig och står på ett ben, bland annat. En mängd bra rörelser för en ung person att lära sig! Det märks att Gymnastikförbundet varit inblandade i att skapa rörelserna man ska göra, det är genomtänkt rakt igenom. Alla färger är olika, en av färgerna har enbart liggande rörelser t ex. Samtliga färger har en eller två rörelser som är aningen svårare än alla andra, lite klurigare. Lite spännande, ska jag få en lätt eller åker jag på den svåra? 

Att spela med en 4-åring är intressant. Det ska vara rättvist, din tur/min tur och det är noga med detaljerna. Det märks att reglerna är viktiga. Leken är fri men bara inom ramarna.

Vi blev alldeles varma och busiga av att spela hemma på köksgolvet, ett perfekt spel helt enkelt för både mig och Paula. Hon behöver kanalisera sin energi och jag vill hålla uppe energiförbrukningen, och bortsett från ren träning är vardagsaktiviteter det enda jag egentligen kan komma på.

När jag promenerar lyssnar jag på ljudbok, den senaste nu "The ocean at the end of the lane", Neil Gaiman är en fantastisk uppläsare. Det ökar förstås chansen att jag går en extra lång sväng.

Nu är jag inte normal i det avseendet att jag nog kan lite mer än de flesta om hur kroppen fungerar, så artikeln jag snubblade på häromdagen kändes mer som en påminnelse än ett uppvaknande. Men jag delar den ändå: Ny forskning: träning förbrukar färre kalorier än du tror | Styrkelabbet

Det finns förstås en anledning till att jag inte kompenserar (kostmässigt) för det jag motionerar. Träningspass under 1 000 kcal behöver jag inte kompensera med kosten för, i verkligheten kommer kroppen att kompensera för kanske hälften av det där alldeles på egen hand (se länken om varför det är så). Och det finns givetvis en anledning till varför jag försöker röra på mig så mycket jag kan.

Jag har redan sett hur Garmin rapporterar sjunkande förbrukning på samma intensitet och testat lite att öka intensiteten. Så länge det inte drabbar återhämtningen negativt, jag vill fortfarande orka cykla imorgon igen. Men det är ju typiska tecken på att konditionen börjar förbrättras, att man kan ta i mer och göra mer på samma puls.

Träningen är bara en del i min regim, och egentligen inte ens den viktigaste.

Men den ger mig något att tänka på förutom mat. Ett mål att kämpa för förutom vikt/centimentrar/fettprocent. 

Det tvingar mig att tänka på att tanka bra saker, man tränar dåligt på skitmat.

Träningen gör mig motvillig att proppa i mig dumheter. Har man nu varit duktig och tränat, vill man verkligen sabotera det med skit? Det är ju som att gå in med leriga skor på nyskurat golv. Man gör ju inte så bara, inte i min värld.

Det finns synergieffekter mellan kostkontroll och träning som jag helt enkelt inte kan vara utan. Det fungerar inte med bara det enda, det har jag hunnit testa nu.

Kostschema å ena sidan, träningsschema å andra sidan.

DÅ går jag ner i vikt.

Då mår jag bra.