Oförhappandes...
Jag är lätt överraskad, men vi var rörande överens när vi började prata med varandra. Fästmannen hade tänkt samma tanke som jag. Det vore ett svek att inte ens försöka, att inte ge hunden chansen ens.
Ja, vi har tre katter som aldrig sett en hund i hela sitt liv.
Ja, han är ett nervöst överbeskyddat vrak. (tibetansk terrier, 9 år och kastrerad. En ängslig toffel, bortskämd, lite överviktig och i ganska dålig kondition - det är en hel del jobb för att det ska bli hund av honom igen.)
Men alternativet står mellan att ge honom chansen och avlivning.
Så vi har frågat runt. Oj, så vi har snokat och funderat.
Vi ska bygga om bokhyllorna lite så katterna får utsiktpunkter och höga hyllor de kan spana på hunden Buster från. Har de tillflykter de kan använda sig av känner de sig mindre trängda och hotade.
Agria tipsade om att ha hunden i en separat del (typ hage eller ett avskärmat rum) de första dagarna, så att djuren får lukta på varandra i lugn och ro, i sin egen takt. Så hinner man se hur katterna reagerar också, det vore onödigt att Buster fick några skador som man hade kunnat förhindra med lite planering.
Veterinären tyckte att vi ska börja med valpträning igen, helt enkelt se till att han får gå ut och kissa av sig så ofta det går efter mat, lek, tupplur etc. De tyckte att vår idé, att vi tar hand om honom, var den bästa.
En lydnadskurs vore nog bra, inte för att han ska lära sig lyda utan för att vi ska lära oss kommunicera. (Lydnadskurs är ett dumt namn på en kurs som mer handlar om hur man läser av hundens kroppsspråk och får den att förstå vad man vill, den borde hete "Språkkurs i hundspråk" eller nått.)
Minns inte vem som sa det, men det kan ta mellan ett halvår och ett år innan en omplaceringshund accepterat sin nya flock och sitt nya hem. Men de kan göra den övergången, även om det för hunden är ungefär lika dramatiskt som att flytta utomlands för oss.
Jag räknar iskallt med att det kan ta de där 6-12 månaderna innan han börjar förstå, och eftersom han är ett nervvrak räknar jag med att det blir mycket jobb och inte allt för mycket sömn. Så blir jag inte negativt överraskad. Man kan tyvärr inte resonera med en hund, men om man uppfyller hans basala behov av trygghet, mat, rutiner och tillgivenhet så bör resten komma med tiden.
Hundar har en makalös förmåga att repa sig om man ger dem chansen, och alternativet är verkligen oåterkalleligt. Fästmannen och jag jobbar ju hemifrån hela dagarna, så vi kan hålla ögonen på alla fyra pälstöntarna. Inte för att det ger några garantier, men det ger ju lite bättre odds.
Ja, det var verkligen inte vad jag räknade med imorse.
Samtidigt känner jag att det måste gå, vi måste försöka.
Gillar
Kommentarer
-
Oj vad ni är duktiga som orkar ta tag i det. Du verkar också förstå vad du ger dig in på för högst antagligen kommer ni inte att få sova så mycket de första nätterna. Men ni verkar kloka så förutsättningarna för att det skall bli hund av den fyrbente finns helt klart. Du får delge lite bilder på sammankomsterna med katterna😀😀😀😀
-
Det var då en rejäl utmaning, men ni har ju alla förutsättningar som jobbar hemifrån.
Klokt resonerat om de basala behoven, det räcker långt.
Kompostgaller är suveräna att skärma av områden, i alla fall för hunden. (katter kan ju hoppa över, eller klättra på dem).
Nja, ”lydnadskurser” är för det mesta just lydnadskurser, dvs man ska locka hunden att göra det man vill att de ska göra. Men sedan finns det ju kurser i ”vardagslydnad”.
Har ni tänkt er en kurs på en brukshundsklubb eller via någon privat hundtränare? Två duktiga personer, vad jag har hört (har ingen erfarenheter av dem själv) är Memea Mohlin och Eva Bodfält.
Sedan finns ju också Bengt Rödseth (vår valp kommer från hans frus kennel och vi har tagit till oss mycket av deras filosofi)
Jag önskar både vovven, er själva och mostern allt väl.
-
Härligt att ge honom chansen. ...trots att jag inte vet varför han omplaceras....men jag tror det kommer att gå bra.
Vi har två omplaceringskatter...och visst tarxdet tid för dom att hitta sin rangordning...men dom sköter det ofta bra själva. Lycka till 🌹👍
-
Det var nog vardagslydnaden jag tänkte på isf, den som handlade om kommunikationen och relationen med hunden mer än direkt lydnad, brukshundsklubben har såna med jämna mellanrum. De har fortsättningskurser sedan, om det verkar som att det fungerar bra fast då verkar de bli mer spcialiserade, typ agility, raketlydnad (eller vad de nu kallade det) och sök, osv.
Främsta anledningen till att jag tänkte på brukshundsklubben är att jag springer förbi deras lokaler när jag är ute och joggar :-)
De huserar i Ursvik, och det gör ju jag med :-)
Logga in för att skriva en kommentar.