Ojdå

Ibland har man helt enkelt så mycket för sig att det inte går att hinna med allt man skulle vilja göra. Förvisso beror det till viss del på en makalös feldisponering av tid också, men jag ångrar mig inte!

Har man väntat på något i sju års tid har man rätt att lägga allt annat åt sidan ett tag och bara gotta sig, tycker jag.

Det passade bra att jag behövde vila efter maran också, så all tid löpningen inte längre tog upp kunde plötsligt disponeras annorstädes. I mitt fall sittandes i timmar vid den senaste installationen av det alldeles fantastiska spelet Fallout 4.

Men nu är det tillbaka till ordningen igen, så gott det nu går. Jag gör vad jag kan åtminstone, även om jag nästan motarbetat mig själv i och med receptsidan jag håller på med. Men de sektioner som behövde fyllas på är nu påfyllda, så det ekar inte lika tomt i vissa kapitel på sidan nu.

Fast ni kan ju gissa hur det går om man fyller på dessert-sidorna med recept, jag lagar och provar alla recept själv, samtidigt som löpningen ligger på is. Man måste inte vara Einstein för att begripa hur det går när en högenergiförbrukare går från hög intensitet till ingen på två andetag, samtidigt som receptsidan behöver piffas till med fler recept...

Jag är inte säker på hur jag tänkte, om jag tänkte men nu får jag släppa handkontrollen och lämna köket i fred en stund. Del så diskmaskinen ska hinna ikapp någon gång också men också för att jag behöver komma i balans igen. Jag har lagat och ätit fler desserter på en vecka än jag normalt äter på flera månader, det känns i kroppen att jag inte mår så bra av det.

Allt med måtta. Allt tillåtet, men inte jämt.

Så, back in buisness. Får väl kolla vikten på måndag och se vad jag ställt till med.