Om det värsta händer...

Som ivrigt idrottande kvinna är jag medveten om att skador kan dyka upp, men innan jag drar till vårdcentralen eller naprapaten har jag ett litet batteri av sidor jag besöker för att försöka identifiera närmare vad som gör ont, varför och eventuellt om det är något jag kan göra något åt själv: [PUNKT][FET]Idrottsskadejouren[/FET]: http://idrottsskadeguiden.se/startsida En ganska komplett lista över de vanligaste idrottsskadorna, komplett med symptom och behandling. [PUNKT][FET]Muskelöversikt[/FET]: http://www.exrx.net/Lists/Directory.html En bra översikt över kroppens muskler, komplett med ursprung och fäste, muskelns uppgift samt hur man tränar och stretchar muskeln. [PUNKT][FET]Netdoktor[/FET]: http://www.netdoktor.se/traning-kost/?_PageId=344 Sökbar sida med olika sjukdomar, skador och åkommor. Inte enbart träningsrelaterat, men väldigt kompetent. [PUNKT][FET]Primavi[/FET]: http://www.primavi.se/skador/artikel.cfm?newsID=394&Akuta%20idrottsskador Komplement till Netdoktor, väldigt lika i många avseenden. Med hjälp av sidorna ovan brukar jag oftast få en aning om vad det kan röra sig om, och kan med hjälp av t ex Google söka mer exakt information. I de flesta fall har jag kunnat lösa mina problem själv på det här viset. Nyckeln är att inte vänta utan lyssna på kroppen. Smärta är en varningssignal. Kroppen smärtar inte för att jävlas eller bråka, utan för att [KURSIV]något är fel[/KURSIV]. De allra flesta åkommor beror på överansträgning, något som bara kan inträffa om man slutar lyssna på kroppens varningssignaler och börjar köra hårdare än kroppen tål. Det ironiska är att när man är nybörjare är kroppen känsligare, och den nyblivna idrottaren är för det mesta både för ivrig och lagom okunnig om sin kropp. Utan vägledning i form av en PT eller gruppassledare är det otroligt lätt hänt att man tränar sönder sig, eller tränar ner sig så att man blir sjuk. När man väl kommit dit hän att man lärt sig sin kropps signaler är man i regel rutinerad nog att undvika de värsta fallgroparna. Man har lärt sig skilja trötthet från riktig smärta, de kan vara förvillande lika ibland. Det är lättare att avgöra om kroppen behöver en extra vilodag, en extra smörgås eller om ett extra stretchingpass vore på sin plats. Ta hand om er, och lyssna på era kroppar om den börjar signalera smärta. Om kroppen, som min gör ibland, signalerar ost-sug däremot (eller godissug i förekommande fall) är det "bara" att slå dövörat till!

Kommentarer

10 december 2010 15:53

Stinta

Tack så mycket för tipsen! Ha en trevlig helg!

Logga in för att skriva en kommentar.