På gång nu
Jag vet att jag inte skulle, men Karlstad 6-timmars är ett arrangemang jag aldrig missat av någon anledning och jag tänkte inte börja i år heller. Så helgen spenderades i Värmland, som inte visade sig från sin soliga sida i år heller.
Den nya arenan är grymt fin, och vi fick se Melvin Lycke-Holm öva höjdhopp medan vi sprang, det var otroligt coolt. Begåvad kille, hoppade en bra bit över 160 cm (ribban var högre upp än jag är lång och jag är exakt 160 cm) Pappa Stefan stod med på innerplan och coachade, men det tog ett bra tag innan jag kände igen honom med skägg. Han är bara marginellt längre än jag ju? Och hoppade så högt på den tiden det begav sig??? Den mannen har gen från gräshoppa... Jag trodde han var mycket längre, så högt som han hoppade?!?
Nåja, fördelen med 6-timmars är att man har 6 timmar på sig att komma så långt som möjligt. Jag deltog i alla fall. Nytt bottenrekord dessvärre, joggade milen och lite till, sedan krampade fötterna ihop. Det var nog det mest smärtsamma jag varit med om som inte haft med ett BB att göra.
Idag känner jag mig aningen piggare i benen, så jag ska möta äldsta dottern på gymmet i eftermiddag och se vad jag kan åstadkomma. Det får bli lätt träning, jag överväger att tillåta mig att prova jogga lite på löpbandet. Inte fort, inte långt. Bara klia klådan lite. 2-3 km, det kan väl inte vara så farligt? Tar jag det lugn tar det en tjugo minuter, en halvtimma om jag växlar mellan jogg och gång.
Jag vet, jag är inte i närheten av att väga under 80 kg men det är sol ute och jag vet att snart har grusvägarna torkat upp. Snart är det löpväder på riktigt och antingen är jag med då och stuffar runt i grönskan, eller så sitter jag och deppar ihop - i år igen - för att jag inte har konditionen att jogga.
Idag står vikten på 86,8 kg. BMI gick under 34, det stannade på 33,9 och det är ett steg i rätt riktning. Lägre ska det bli. Det är inte under 80 kg, det ser jag med. Men måste jag vara så rigid? Kan jag inte vara lite följsam, lite måttlig?
Okej ... Tänkarmössan på nu:
Tänker jag bakvänt? Är det en ursäkt för att få snöra på mig löparskorna? Ja, kanske det.
Men det är inte osant heller.
Det gör det i och för sig inte mindre till en ursäkt att få ändra spelreglerna.
Sa jag att det är sol ute? 
Det är krispigt och kallt ute, men det är sol! Och den har börjat titta in i sovrummet om mornarna, äntligen, och då lever jag upp. Vi har fönster i öster och det är det bästa som finns. Jag vaknar av att solen blänger mig rakt i nyllet, och jag vaknar med ett leende (så länge jag gått och lagt mig i tid kvällen innan). 
Det märks säker att min hjärna sprätter omkring som en kalv på grönbete idag, att det är vår i solen och vikten rör sig åt rätt håll. Jag skriver som jag tänker, och jag tänker i en enda röra! Men jag hoppas ni får en underbar dag i alla fall, och att ni hittar glädjeämnena i tillvaron även om den är motsträvig.
Ta vara på livet.
Ta vara på er.
Gillar
Kommentarer
-
Jag kan riktig känna och höra sin längtan efter löpar-väder. Detta påminner om vår granne (med stort lantbruk) och speciellt hans far. Vår granne tog över gården för flera år sedan men den gamla pappan finns med i sammanhang där han orkar och kan. I början av februari börjar han redan det som grannen kallar föntertittandet.
Var och varannan dag kollar han in huruvida det kunde vara dags att ta fram traktorn och ge sig ut på åkern. Då den dagen kommer är han som förbytt: en äldre man full av livsglädje och framåtanda.
Jag hoppas att våren kommer snabbt så du kommer ut på vägarna och kan löpa
-
Tack MAS63, det låter som att vi kunde vara släkt på håll, han och jag. Jag blir likadan när det börjar våras. Det börjar med fönstertittandet, frösådderna och längtande suckar.
Maken hävdar att det är ett vårtecken, att jag börjar sjunga när jag städar, pratar löpning och börjar plocka med fröpåsarna. Det är väl ett tecken på att jag övervintrat klart om inte annat
-
Åh, vad duktig du är...att bara göra ett 6-timmarslopp ( det var väl tanken ialla fall )...och man riktigt känner igen dina flyktiga tankegångar. Jag är lite likadan.
Den här tiden vi nu lägger bakom oss i rask takt har det nästan varit stilltje i mitt hjärnkontor.
Jag har försökt "härda ut" i väntan på "vårruset".
Känner nu lite "pirr" att ta tag i frösådden först...sen ger det sig självt på nåt vis.
Idag är det grått och dimmigt över tjärnet...+-noll°...och morgonen har inte övergått i nån action än.
Önskar dig allt fint i livet 👌❤️
Senast uppdaterad 21 februari 2025 10:06
-
Tack Bella50, inte ens dimman eller halkan idag kan lägga hämsko på mina vårkänslor
Det är samma här, jag har gått hela vintern och fungerat på minsta möjliga nivå, mentalt och fysiskt. Men nu, när våren kommer, då vaknar jagDetsamma
Logga in för att skriva en kommentar.