Powerwalk
Det var skönt att vara solokvist i skogen, bara jag och ett avsnitt av "Zombies, run!". Det var första konditionspasset på mycket länge, älskling och grynet stannade hemma medan mamma svettades i elljusspåret en stund.
Eftersom jag inte är i form att springa fick det bli en powerwalk, och kollar man pulsdatat så räckte det. 131 bpm är ungefär 71% av maxpuls, som om jag sprungit långpass alltså, det är hög puls för att vara promenad (om än för mig en snabb dito).
Strax över 3km terräng blev det tillslut, svettigt faktiskt eftersom jag höll ett bra tempo (för att vara jag) på cirka 11 min/km. Stigarna härikring är rätt kuperade, men det bygger styrka så det har jag igen när jag ska springa sen.
För att inte grynet skulle bli olycklig förberedde jag en flaska, tack och lov finns det bra pumpar och nappflaskor, så att pappa skulle slippa ha en arg, hungrig bebis på halsen medan jag roar mig. Det verkar ha fungerat över förväntan, det kan betyda att jag kanske kommer ut på fler rundor framöver. Grynet är extremt mammig i perioder, men inte när hon sover och sover gör hon gärna när hon är mätt, torr och belåten 
Och vet ni, jag tjuvade lite när jag var ute. Jag joggade 100m, försiktigt. Bara för att känna hur det kändes, och bortsett från att jag kände att knipet inte orkade riktigt (jäkla tur att moderna bindor är bra!) så kändes det otränat men bra. Det gjorde inte ont, det kändes bara tungt men det är ju inte konstigt.
Det ska inte bli någon vana, jag ska vänta på barnmorskans okej först innan jag börjar löpträna på riktigt. Men nu är min nyfikenhet stillad, det var bara det jag behövde. Det var som att klia en klåda man haft länge - gudomligt!
Gillar
Kommentarer
-
Härligt inlägg...fullt av förhoppningar. Grattis 👍
-
Skönt när du kan smita iväg och bara göra det du vill, pappa är lika bra på att mata och trösta om det bara behövs
-
Ja, nu är jag glad och hoppfull även när det gäller träningen, den delen av mitt liv har fått stå tillbaka något alldeles fantastiskt mycket. Jag har saknat att löpträna, men snart så...!
-
Ta det " sakta i backarna" så du inte skadar nåt.
Gå raskt med vagnen ...upp och nerför är säkert tillräckligt tungt än. 👍
-
Dess värre är stigarna för smala och för mycket rötter för att vagnen ska kunna följa med runt spåret, det är alltså inga breda fina elljusspår utan bokstavligen en smal stig, så den rundan får jag ta när jag är själv, men annars blir det uppemot en timma eller mer bara med vagnen (fast då är det ju lättrullat och osvettigt på trottoarerna här i samhället)
Dessutom är jag rätt mån om att få lite egentid, utan en endaste kotte i närheten som begär saker av mig. Ladda om de mentala batterierna litie -
Värt mycket och mannen får egentid med lillan. Viktigt. Må så gott. 👍
-
Inte dåligt jobbat👍Men som sagt invänta barnmorskans tillåtelse för säkerhetsskull. Du har säkert bra knip men musklerna är ändå ganska ansträngda ännu. Inte roligt om du får nåt krångel med prolapser. PW är ett bra sätt att mjukstarta.
Mysigt med pappa bebis tid, hon vänjer sig med att det går bra några korta stunder utan mamma också☺️
-
Bella50, det har du rätt i, det är minst lika viktigt att pappa får bonda med bebisen i lugn och ro också. De behöver bygga en egen relation, och det gör de nog bäst när jag inte lägger mig i
Tack Tita, PW är jobbigt nog för fötter och knän när man drar på gravidkilon så jag tänker inte jogga förrän BM tycker det är ok, alldeles bortsett från att jag uppskattar att organen sitter där de ursprungligen placerades.
Senast uppdaterad 17 september 2017 18:37
-
Härligt för dig att komma ut äntligen det är ju din grej så det måste kännas toppen. Och bra att pappa får umgås ensam med den lilla det är ju bara positivt.
-
Ja, jag är rätt lycklig nu, lugnare än på länge och jag hade inte ens märkt att jag börjat bygga upp stress
skillnaden, känner jag nu i efterhand, är anmärkningsvärd!
Logga in för att skriva en kommentar.