Så trött, så trött

Nu har vikten visar en svagt nedåtgående trend igen, antagligen för att träningsvärken börjar klinga av. Igår var en jobbig dag, över 14 000 steg varav en massa av dem inne på Ikea... Paula älskade Ikea, massor av folk att vinka till och le mot. Vi mötte samma familj flera gånger, de hade också en liten tjej i ungefär samma ålder och de vinkade åt varandra lite blygt. Charmigt.

Väl där investerade vi i en lampa till TV-hörnet på övervåningen, en med tre armar så att vi kan rikta en av ljuskällorna mot Paulas lekhörn. Det blir lite mörkt där annars när inte solen lyser, har vi märkt. Det blir lättare att sitta i myshörnet och läsa bok, hon har en driva gosedjurn, en madrass och en gosefilt i hbörnet av lekhörnet. Där brukar vi kura ihop oss och läsa bok, och det gick bra när det var soligt ute. Nu när det mörknat ute måste vi ha en artificiell sol som lyser på oss, så man ser vad bilderna föreställer 

Jag flyttar runt på den svarta lådan, osäker på vart jag ska ha den. Nånstans vill jag ju få plats med den för jag tycker den är praktisk men den är ju lite i vägen just nu 

Fast det är förstås inget jämfört med hur i vägen motionscykeln är, och den står bra där den står, så det kanske är ett mindre bekymmer när allt kommer omkring. Cykeln trampar jag på minst 45 minuter varje dag som inte innehåller någon annan träning så den fyller en funktion. Jag hade inte låtit den stå mitt i vägen om den inte hade varit en viktig pryl. 

Lite överraskande investerade maken i en ny musikmanick i köket, en diskretare och faktiskt bättre än den vi hade som började bli väldigt gammal. Så nu kan vi spela musik i köket via mobiltelefonerna, det är bara att ansluta och det är inte svårt. Det går inte att misslyckas 

Vi testade den och körde lite "Tutti frutti" med Little Richard och "Jailhouse rock" med Elivs och Paula sprattlade med, och verkade älska musiken. 50-talsrock är tydligen också en av hennes favoriter, barnet verkar älska musik helt enkelt

I köket ska jag försöka hitta på något så att torken inte tar upp så mycket bänkyta, den borde gå att ställa någon annastans, än där den står just nu. Den är bara 31cm bred och inte så stor eller tung att det stör. Vi gick igenom Ikea och letade, det fanns flera snygga bort och hyllösningar men ingen som rymdes i vårt kök, eller som kändes rätt för oss.

Vi plöjde dessutom igenom en Erikshjälp och Myrorna, i jakt på någon lösning. Jag hade ju helst sett att vi inte behövde skruva i väggen, en flyttbar lösning hade varit bäst men jag kanske får tänka om. 

Den rymmer en hel del, första experimentet med äpple och mango fyllde inte alla hyllor men man måste ju testa innan man kastar sig över storskalig produktion, eller hur? 

Till Paula hittade vi mer däremot, en jacka, två böcker, byggklossar, en aktivitetsboll att ha i bilen och ett pussel. Hon hade jätteroligt, både med sin nya leksak i bilen och med alla spännande människor på de ställen vi kom till. Så småningom blev hon dock trött av alla intryck och inte ens mangoklämmis lyckades vända humöret.

Sushi föll henne inte på läppen så jag fick äta min sushi själv, men jag beklagade mig inte. Lunchen däremot delade hon och jag på, kycklingsalladen tyckte hon också om. Eller, det var specifikt den grillade kycklingen hon tyckte om, isbergssalladen lekte hon med och det andra bara for runt. Så eftersom hon inte ville äta sushi fick hon mer klämmis, nån med äpple och persika, och en klementin till efterrätt. 

Stackarns maken fick köra hem från Jönköping ensam, eftersom Paula och jag somnade i baksätet nästan innan vi hann ut ur stan. 

Jag hade gärna lagt mig lika tidigt som Paula igår, men det fanns lite att göra så när Paula var nattad var det bara att hålla i sig kaffe och försöka engagera sig lite. Hon somnade som en klubbad säl och sov, vad jag märkte djupt hela natten. Det gjorde å andra sidan jag med så...

Dagens planer sprack det första de gjorde, jag försov mig å det grövsta så vi ska ge oss iväg till gymmet snart och köra överkropp. Kycklingen som ska bli currykyckling ligger och tinar, maken har åkt till återvinnen och därefter ska han handla så att jag kan göra bullar, mellandottern pluggar. Friden råder med andra ord, det är bara jag som är sent ute i allt jag tar mig till.

Jag är spänd av förväntan inför nästa vecka, måndagen vägde jag mig inte på eftersom jag då inte hade fattat mitt beslut för hur jag skulle bära mig åt, men jag gissar inte så fel (tror jag) om jag bara stjäl tisdagens vikt och kallar det måndag. 

I så fall bör jag ha underlag nog för att göra något i excel nu... 

Jag hoppas helgen finner er vid god hälsa och gott humör. Sköt om er!